Ny lag i kraft: Så ska Ukraina skaka liv i armén
Efter över två års krig är Ukrainas soldater utmattade och skyttegravarna alltmer glest bemannade. Samtidigt går Ryssland till upptrappad offensiv på flera håll. Kievs hopp står till en ny mobiliseringslag som nu träder i kraft.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina efter att ha invaderat grannlandet redan 2014, då man annekterade Krimhalvön och orsakade en i stort sett fryst konflikt i Donbass i öst.
I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte Kiev, men avancerade i syd till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång och blodig belägring.
Ukraina genomförde hösten 2022 två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade regionerna Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.
En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett befäst ryskt försvar.
Ryssland har regelbundet anfallit platser över hela Ukraina med robotar och drönare. Allra minst ett tiotusental civila har dödats i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Många tiotusentals soldater har dödats på båda sidor och flera miljoner ukrainare har flytt utomlands.
Från och med i dag skärps regelverken kring vem som anses skyldig att ta värvning i Ukrainas armé – och hur länge soldaterna förväntas strida.
— Er nya mobilisering var ett tufft beslut – men ett nödvändigt sådant, sade USA:s utrikesminister Antony Blinken under veckans besök i Kiev, enligt AFP.
Den nya lagen innebär att alla ukrainska män mellan 18 och 60 år måste förse militära myndigheter med uppdaterade personuppgifter, vilket väntas underlätta inkallelser. Samtidigt sänks åldern för obligatorisk mobilisering från 27 år till 25 år, enligt parlamentet i Kiev.
Mord på två eller fler
Lagen innefattar ingen tidsbegränsning för militärtjänst under krigstid, något som kritiserats vida. Det innebär att de soldater som tjänstgjort sedan i februari 2022, när Ryssland fullskaligt invaderade sitt grannland, fortsatt inte vet när de får lägga ned vapnen.
I och med den nya lagen kan även ukrainare som befinner sig utomlands komma att kallas in. Hur det ska gå till är ännu oklart, men Kiev har bland annat meddelat att konsulära tjänster – så som passförnyelse – dras in för vissa ukrainska män i stridbar ålder.
Även ukrainare som dömts till villkorliga straff kan numer kallas in. Ytterligare en lagändring, som på fredagen undertecknades av president Volodymyr Zelenskyj och som beskrivs som en u-sväng för Kiev, innebär att män dömda till fängelse kan få byta gallret mot fronten framöver. Olena Sjuljak, som leder presidentens partigrupp i parlamentet, uppger på X att fångar dömda för exempelvis grov korruption, sexbrott samt mord på två eller fler personer dock inte innefattas.
Behöver 500 000
Ukrainare som tar frivillig värvning erbjuds från och med nu en rad ekonomiska förmåner. Bland annat handlar det om finansiellt stöd vid bilköp och amorteringar, något som analytiker enligt nyhetsbyrån AP bedömer att Ukraina egentligen inte har råd med.
Samtidigt skärps påföljderna för brott mot mobiliseringslagen med bland annat förbud mot bilkörning. En separat lag med kraftigt höjda böter och möjlighet till frihetsberövande av värnpliktsvägrare är på gång.
Militären har tidigare sagt sig behöva ett tillskott på omkring en halv miljon nya soldater – samtidigt som det ukrainska mobiliseringssystemet har dömts ut som korrupt och ineffektivt.
