Rastafarifångar isoleras i tio år för sina flätor

JARRATT. Kendall Gibson ser på pappret ut att vara en av delstaten Virginias farligaste fångar.

I mer än tio år har han varit inlåst i isoleringscell vid Greensville Correctional Center.

23 timmar om dygnet tillbringar han i en cell lika stor som en bensinmackstoalett, skriver nyhetsbyrån AP.

Många av de farligaste och mest störda brottslingar i landet passerar revy på isoleringsavdelningen. Kendall Gibson blir kvar.

Han är där, som han uttrycker det, inte på grund av sina brott utan på ett brott han inte har för avsikt att begå. Ett brott mot sin gud.

Gibson bär som alla rastafaris dreadlockflätor. Och han vägrar klippa av dem.

Det är håret som gör Kendall Gibson - och ytterligare minst ett tiotal fångar i delstaten - som enligt Virginias kriminalvårdsmyndighet till ett livsfarligt hot.

Regeln infördes den 15 december 1999. Fångar ställdes inför valet att låta flätorna falla och raka skäggen eller placeras i isolering.

Från början var 40 fångar inlåsta på grund av rastaflätor. 2003 hade ett antal interner stämt staten och kvar fanns då 23 kvar i isolering.

Stämningsansökan avvisades av en domstol.

Vissa bröt ihop på grund av trycket. Aldrig få träffa sina älskade, aldrig få tillgång till utbildningsprogram eller religiösa ceremonier.

Andra lämnade fängelsena.

Det är svårt att säga hur många exakt som är kvar i isolering. Nyhetsbyrån AP har lyckats få bekräftat att minst tio rastafarier kvarstår i isolering.

Alla fixar inte den psykiska pressen, säger Gibson. Några äts upp av väggarna.

– Folk frågar mig hur jag kan le på ett ställe som är så negativt. Rastafariguden, Jah, är mitt svar. Utan Jah i mitt liv hade jag aldrig klarat det, säger Kendall Gibson.