Bråk om räddningsplan fortsätter

President Bushs krismöte i Vita huset om det ekonomiska räddningspaketet på 700 miljarder dollar urartade i öppet gräl. Ledande demokrater anklagade presidentkandidaten John McCain för att ha saboterat en uppgörelse.

I ett uttalande från McCains kampanjstab sades att han varken ställde sig bakom eller dömde ut något förslag. Mötet i Vita huset utvecklades till ett "grälsjukt ordkrig", hette det i uttalandet.

Barney Frank, demokratisk ordförande för representanthusets finansutskott, sade att förhandlingarna kommer att fortsätta i dag. Andra demokrater menade att det fanns risk för att förhandlingarna skulle fortsätta in i nästa vecka.

Enligt Vita husets talesman Tony Fratto föredrar president Bush den räddningsplan som finansminister Henry Paulson lagt fram.

Misstron mellan banker runt om i världen fick nytt bränsle i dag sedan det stod klart att USA:s största sparbank, Washington Mutual, gått omkull och köpts upp av JP Morgan.

För de svenska storbankernas del verkar det dock inte föreligga några problem att finansiera sin löpande verksamhet, enligt Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Tomas Flodén, chefekonom på Finansinspektionen (FI), säger att de svenska bankernas exponering mot det kollapsade amerikanska spar- och bolåneinstitutet Washington Mutual är liten.

- Betydligt mindre än vad den var mot Lehman Brothers till exempel, säger han till TT.

Suget efter svenska statsskuldväxlar är fortfarande stort, visar statistik från Riksgäldens senaste extra auktion av växlar i dag.

Totalt erbjöd Riksgälden växlar för 15 miljarder kronor, men bud på växlar värda sammanlagt nästan 28 miljarder kronor kom in under auktionen. Snitträntan hamnade liksom tidigare extra auktioner den gångna veckan ett 30-tal räntepunkter under Riksbankens reporänta på 4,75 procent.

Efterfrågan på statsskuldväxlar ökar i orostider, då andra placeringar på marknaden betraktas som osäkra.

I dag föll också Stockholmsbörsen kraftigt. Samtidigt drog de så kallade spreadarna - det vill säga skillnaden på räntan på statspapper och räntorna på bostads- och företagsobligationer - iväg igen.

Större spreadar kan direkt översättas i högre finansieringskostnader för banker, vilket i sin tur leder till högre räntor för både hushåll och företag.

Skrivet av: