Riggad mediebild av Ukrainakrisen i Ryssland
Ett opålitligt Ukraina som hotar rysktalande. Grundlösa påståenden om USA-angrepp med kemiska stridsmedel. Vladimir Putin är en statsman som för samtal med världsledare.Så skildras krisen kring Ukraina i statliga ryska medier.Det är tämligen koreograferat, säger Rysslandskännaren Martin Kragh.
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.
Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.
Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.
Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.
Regimkritiska medier finns än så länge i Ryssland – men får allt svårare att verka.
Den bild som förmedlas i statliga ryska medier av den upptrappade krisen mellan å ena sidan Ryssland, å andra sidan Ukraina och väst, är en helt annan än den i Europa och USA.
— I de regimkontrollerade medierna, som ryssar tar del av, så försöker man bygga upp bilden av Putin som den här statsmannen som sitter i samtal med världsledare – med Biden, Macron, Xi Jinping, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
— Det finns en statskontrollerad bild om att Ryssland är under hot, Ukraina är opålitligt, den ukrainska militären med Nato hotar rysktalande i Ukraina. Man har anklagat USA för att förbereda angrepp med kemiska stridsmedel utan att presentera några som helst belägg för det.
Hälften skyller krisen på USA
Men det finns ingen regelrätt krigspropaganda, enligt Kragh.
— Den aspekten tonar man ned, så det finns inga tecken på att man förbereder befolkningen på något storskaligt krig. Man pressar fram sådana röster, men de är aldrig regeringens egna utan människor som släpps fram i talkshows och så vidare. De är där för att förmedla de mer extrema budskapen och spela en roll. Det är tämligen koreograferat.
Den äldsta tv-kanalen i Ryssland är Pervyj Kanal, eller Kanal 1. Det är också den som når flest i befolkningen. Den ryska staten äger mer än hälften av aktierna i bolaget.
— För mindre än tio år sedan var det fortfarande uppemot 90 procent av befolkningen som fick huvuddelen av sina nyheter från nationell tv. I dag är den siffran nere på en bit över 60 procent, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus på rysk säkerhets- och inrikespolitik.
Hon följer tätt opinionsundersökningar från Levada, ett oberoende, icke-statligt ryskt institut. En undersökning som publicerades i december, när den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns tog fart, visar att 50 procent av de svarande skyller krisen på USA och Nato och 16 procent på Ukraina. Fyra procent lägger skulden på Ryssland.
Unga mindre Putinvänliga
Men det finns också en mindre, och växande, grupp som tar del av nyheter via andra kanaler och oberoende medier. Där finns fortfarande regimkritiska budskap.
Generellt sett är unga mindre positivt inställda till Putin, enligt Carolina Vendil Pallin, och mer positiva till USA. En möjlig förklaring är just skillnaden i medievanor. Den yngre, urbana gruppen får i mindre utsträckning sina nyheter från nationell tv och mer från sociala medier eller andra nättjänster.
Frågan är hur framtiden ser ut för regimkritiska medier på nätet. Kreml försöker kontrollera internet genom lagstiftning och 2019 klubbades en ny lag om ett suveränt ryskt internet.
— Ryssland är speciellt eftersom jämfört med många andra länder har Ryssland egna alternativ till Facebook, bland annat Vkontakte. De flesta ryssar är på de sociala medierna. Det som är populärt i Ryssland är Instagram, Twitter är inte stort, säger Vendil Pallin.
Även Youtube är populärt men där har staten försökt lansera alternativet Rutube, ägt av Gazprom-Media. Flera regimkritiska medier har tvingats stänga ner sin verksamhet sedan de blivit klassade som ”utländska agenter”, i enlighet med en lagstiftning som i praktiken gör det nästan omöjligt för dem att fortsätta verka.
Stänga av från omvärlden
I lagen om ett suveränt internet ingår att kunna stänga av Ryssland från omvärlden. En viktig del är att alla internetoperatörer tvingas installera utrustning som gör att staten ser innehåll och kan blockera trafik. I mars 2021 saktade staten ned Twitter för att sätta press på bolaget.
— Åtgärder från ryska myndigheter syftar till att få större kontroll över vilken information som kommer den ryska befolkningen till del. Och det är mycket svårare att bygga in sådana kontrollmekanismer i internet, som växte fram väldigt fritt i Ryssland på 1990-talet, i efterhand. När Kina byggde upp sitt internet byggde de upp en vägg mot omvärlden redan från början, säger Carolina Vendil Pallin.
