Cimon Lundberg: Calvin Klein-bulan ute
KRÖNIKA. "Att jag har skäggväxt som en 13-åring är väl inget att bry sig om? Inte heller att jag började mina tonår med vetskapen om att ha klassens minsta kuk." Cimon skriver i sin kvällsbok - för allra första gången.
Cimon, 20, bor på Södermalm i Stockholm. Han är programledare, krönikör och gör samtidigt en hel massa annat. Han är åter tillsammans med sin stora kärlek Michaela Forni.
Givetvis har Cimon även en blogg där man kan följa honom på alla hans uppsåt och den kan du läsa HÄR.
Kära kvällsbok.
Är vi på väg att möta generationen som byter ut Ferarri mot den faktiska penisförlängningen hos doktor Per Heden? Generationen av män som fasar framför spegeln, i stället för över bankkontot? Mina damer och herrar, tiden är kommen!
Jag minns det som i går. Det var på lågstadiet och klassen hade precis avslutat en idrottslektion. Allt började med att vi som vanligt kastade av oss kläderna (alla förutom rödhårige Axel som alltid satt sist kvar i ett hörn - han visste) och begav oss i gemensam trupp in mot duscharna.
Plötsligt berättade en kamrat inför det slutna sällskapet (ja, Axel var fortfarande kvar utanför) att han nyligen sett en porrfilm. Det hade vi alla gjort, men skulle aldrig få för oss att berätta det. Så starkt gjort av honom, tyckte jag.
Vi kom snabbt in på vem av oss som skulle platsa bäst som porrstjärna och utan att diskutera, radades vi upp för att granskas. Största kuken skulle ta hem priset.
Klassens givna vinnare blev självklart han som valt att ta upp ämnet. Så dumt av oss, vi borde ju ha förstått.
Vi gick vidare till förloraren. Jag stod i mitten av alla och precis som inför en fotbollsmatch på skolgården blev vi plockade en efter en. Till slut stod bara två grabbar kvar och som ni kanske förstår, var det jag och Johan.
Jag, och klassens Sci-Fi nörd. Risken var alltså överhängande att jag skulle visa mig vara den i klassen som, tolv år gammal, var minst lämpad att få en kvinna att njuta lika mycket som på porrfilm. Och givetvis, blev det jag.
Jag som man skulle aldrig yttra mig om hur snygga jag egentligen tycker att Victoria Secrets alla modeller är. Nej, men vilken gris skulle det göra mig till? Det vore ju helt oacceptabelt att faktiskt stötta det sjuka skönhetsideal media har tvingat på oss i samhället. Ja herregud, så fel.
Och ni tjejer, ni skulle väl ändå aldrig få för er att hålla med om att David Beckham såg helt förvriden ut i sin senaste kalsongkampanj?
Tänkte väl inte det.
Att jag har skäggväxt som en 13-åring är väl inget att bry sig om? Inte heller att jag började mina tonår med vetskapen om att ha klassens minsta kuk. Eller att jag idag, 20 år gammal inte ens väger 70 kilo (men visst, ge mig en längd på närmare 1,90 meter), men trots det, redan börjar få en kagge.
Min lillasyster på 16 år har större besparingar än jag på kontot och min flickvän skulle kunna försörja oss båda livet ut. Men hey, vilken tur att ni inte bryr er.
Och här sitter jag, och känner mig ynklig och patetisk. Önskar att jag hade ett sexpack på magen, större rumpa, bitigare armar, Calvin Klein-bula, hår på huvudet livet ut, och vill hemskt gärna få diplom för Bäst i Test i sängen.
Vad jag vill få sagt med detta? Inte mycket. Men typ lite i dessa banor; Ge mig ett omslag likt Veckorevyns senaste, och visa världen även hur vi män faktiskt ser ut!
Det var allt. Tack för att du finns Kvällsboken.
/Din Cimon
