Arvida Byström är fotograf, bloggare och har tidigare arbetat som modell. När hon var yngre slogs hon med många komplex över kroppen, mode och modellbralbranschen blev en prövning som ställde orimliga krav på Arvidas kropp. Hon började ifrågasätta allt vad vi kvinnor måste utsätta våra kroppar för för att bli accepterade i samhället. Banta, raka, sminka, köpa hutlösa mängder kläder och alltid vara trendmedveten, var det verkligen rimligt?

Arvida sa nej och började ifrågasätta våra ideal, bland annat genom att dokumentera hårväxt. Varför syns aldrig kvinnors hår? Finns det kvinnor som inte rakar sig på benen och under armarna? Varför anses kvinnors hår på kroppen vara så provocerande? Hon själv hade länge valt att inte ta till hyveln, men fanns det fler som Arvida själv?

- Jag är korthårig och har hår på benen, men jag var intresserad av att hitta långhåriga tjejer som vågade att gå runt med orakade ben. Korthåriga tjejer likt mig själv hade jag redan hittat, men hur var det med de kvinnor som i övrigt hade en mer heteronormativ stil? Jag hittade blonda tjejer som hade hår på benen som kände sig tvunga att förklara varför. Det syns ju ändå inte så mycket, sa de, och det stämde. De mörkhåriga, långhåriga tjejerna jag hittade kunde knappt klara av att gå med orakade ben under vinterttid. Knappt ens stubb var acceptabelt.

- Det slutade med att jag fick fotografera mig själv och vid ett tillfälle färgade vi benhåret på en blond tjej för att få det att synas på kameran.

Arvida gjorde en serie självporträtt som publicerades i den provokativa tidningen Vice. Vice är en tidning som lyfter upp trender till en chockerande extrem och som dokumenterar subkulturer till djupet.

- Läsarna tyckte att bilderna var äckliga, och att det var så "typiskt Vice att försöka provocera". Jag upplevde det inte som provokativt. Det enda jag gjorde var att synas med mina håriga ben.

- Samtidigt så har många mailat mig och varit väldigt glada över de bilder jag tagit. Det märks att det finns ett behov att hår får synas.

Arvida är kanske inte den typiska tjejen man tänker sig när man inbillar sig en tjej med orakade ben. Beskriver man en tjej som väljer att inte raka benen så finns det en stereotyp som dyker upp i mångas huvuden. En korthårig, butchig brud som inte sminkar sig och hellre bär hoodies än klackar.

- Jag har alltid haft en typiskt flickig stil och passar inte riktigt in i en mall. Om jag går ut på Stureplan reagerar folk på mina håriga ben. När jag umgås med mina genusintresserade vänner så ses min stil som rätt normativt kvinnlig. Folk är inte vana vid den här kombinationen. Samtidigt så vill jag inte fastna i en ny norm. Det blev nog för mig under tiden jag jobbade som modell. Du skulle se ut på ett visst sätt, lägga så mycket tid på ditt utseende och ständigt ha ett klädintresse. Jag fick nog, och jag vill kunna klä mig som jag upplever är en styrka för mig.

Arvida blir idag inte upprörd över reaktionerna på hur hon väljer att se ut. Det positiva är övervägande, och hon ser de negativa reaktionerna som ett praktiskt filter.

- Om någon inte vill umgås med mig på grund av mitt benhår så har vi med största sannolikhet inte ett särskilt stort utyte, det är praktiskt. Det är skillnad på att säga att man föredrar en viss sak, har en viss smak, än att behöva berätta för mig att jag är äcklig.

Hon är också noggrann med att säga att det inte är håret i sig som är det viktiga, utan snarare att de val man gör med sitt utseende är något man gör för att man bra av det, och inte på grund av tvång.

- Jag tycker att man får raka sig. Det viktigaste är att man gör det för att man vill och inte på grund av ett tvång man har på sig. Känner man sig stark och fin när man rakar så tycker jag att man ska köra, men om man upplever sig själv som hämmad eller äcklig för att man inte gör det finns det ett problem. Dina val med ditt utseende ska ge dig power och självförtroende!

När hon tittar tillbaks på sitt jobb som modell i modebranschen så är hon glad över sina val.

- Jag la ner all min tid på att vara söt samtidigt som jag såg upp till intellektuella människor. Det fick mig att känna mig så fel. Jag ville fokusera på annat än min yta och få energi till annat. Jag orkar inte med modevärlden.

Se Arvida fotografier här eller läs hennes blogg på touristmagazine.co.uk/arvidabystrom