Sonebys Kiev: "Kluster av svenskar som tysta tittar på sina telefoner"
Martin Soneby har hittat det som verkligen är ordet på allas läppar bland svenskarna i Kiev: wi-fi.
Det kan dyka upp otaliga ögonblick under ett stort mästerskap som är värda att berätta om men som få utöver de som är på plats ens får veta om. Komikern Martin Soneby kommer därför under fotbolls-EM att skriva om sina betraktelser och iakttagelser från EM-staden Kiev och det svenska lägret.
Bilden av den svenska landslagssupportern har förändrats en aning. Den är inte längre en man i gul Sverigetröja och en öl i handen. Numera är den en man i gul Sverigetröja med en iPhone i handen, som sitter på en restaurang och försöker komma ut på Facebook. Och han har tre kompisar med sig som gör exakt samma sak.
Det är den vanligast förekommande synen i Kiev just nu: kluster av svenskar som sitter i tystnad och tittar på sina telefoner. Antingen försöker de hitta ett wi-fi–nät, eller så svär de över frånvaron av detsamma. Eftersom det är så svindlande dyrt att använda 3G-nätet, är wi-fi det enda rimliga alternativet. Därför lockar varenda affärsrörelse med trådlöst nätverk till sina kunder. Bra uppkoppling är mer attraktivt än ordentliga sittplatser och bra mat. Jag skulle vilja gå så långt som att hävda att man som krögare hade kunnat använda matsalen för förvaring av döda gatuhundar, och fortfarande ha nöjda svenska gäster, bara bandbredden var tillräcklig.
Kievs restauranger har i och med den svenska invasionen delats in i två kategorier: De med bra internet och de med dåligt internet. Priskategori, läge, service och kvalitet på maten är sekundära frågor om man sätter dem emot uppkoppling. McDonald’s är inte en dålig restaurang på grund av maten, utan för att det trådlösa nätverket är underdimensionerat. Etablissemanget Shooters är å andra sidan en fantastisk restaurang, trots den smaklösa maten, eftersom nätverket aldrig segar. Bäst alla kategorier är Fairmont Hotel. Där är hastigheten så fet att en kollega drog ner några avsnitt av Mad Men under en kort sittning i lobbyn. Han blev välkomnad tillbaka med ryggdunkningar och high fives.
Om tjugo minuter ska jag göra mitt första besök på Camp Sweden. Jag vågar knappt tänka på hur obefintlig tillgången på internet är där borta. Men jag kan ha fel. Något datageni från Kista kanske har klurat ut hur man täcker in hela tältlägret med obegränsad bandbredd. Om så inte är fallet, befarar jag att svarthandeln med passwords kommer att starta inom max två dagar.
