För att citera Douglas Adams: "Konsten för att lyckas flyga är att falla och missa marken".
1 av 5
För att citera Douglas Adams: "Konsten för att lyckas flyga är att falla och missa marken". - Foto: Manu Fernandez/SCANPIX
I den moderna fotbollen vinner man oftast matcherna i horisontellt läge. Något som bevisas av den ständige svandykaren, Dani Alves.
2 av 5
I den moderna fotbollen vinner man oftast matcherna i horisontellt läge. Något som bevisas av den ständige svandykaren, Dani Alves. - Foto: Andres Kudacki/SCANPIX
En annan väg till seger är att omringa domaren efter exakt varenda domslut.
3 av 5
En annan väg till seger är att omringa domaren efter exakt varenda domslut. - Foto: Manu Fernandez/SCANPIX
Simhopp från låg höjd kan ge utdelning. Här i formen av ett rött kort för Pepe.
4 av 5
Simhopp från låg höjd kan ge utdelning. Här i formen av ett rött kort för Pepe. - Foto: Manu Fernandez/SCANPIX
Någonstans i detta folkhav ska José Mourinho styra sina trupper.
5 av 5
Någonstans i detta folkhav ska José Mourinho styra sina trupper. - Foto: Paul White/SCANPIX

Ehrnberg: "Barça sköt sig själva i nacken"

Nyheter24:s Björn Ehrnberg har lackat ur på Barcelonas fripass i världspressen. "De sköt sig själva i nacken".


Matchen i sig:

Den andra semifinalen mellan Barcelona och Real Madrid går av stapeln under tisdagskvällen. 20.45 drar den igång på TV3. Och förutsättningarna är, som bekant, otroligt tuffa. Det kan ni läsa djupare om här.

Real Madrid kommer till spel utan sin stora defensiva mittfältsherre, Pepe. Detta efter att han fått ett direkt rött kort på grund av en stämpling riktad mot Dani Alves.

I samband med utvisningen blev även tränaren José Mourinho uppvisad till läktarplats, där han kommer att befinna sig även denna kväll.

För Barcelonas del gäller det att behålla den 2-0-ledning som laget har efter första drabbningen. Lionel Messi är i storslagen form för tillfället, och det är inte mycket som talar för att matchen blåses av utan att argentinaren finns med i målprotokollet.

BARCELONA. Det är svårt att finna de poetiska orden som krävs för att haussa ett el Clasíco till de rätta skyarna. Skyarna där fotbollskonsten möter de gudsfruktiga i en salig kombination som slutar med ett orgasmliknande klimax.

Svårigheten att finna orden skapade dock spelarna själva. Och då framför allt de "Blaugrauna".

"Världens bästa lag"

Det är en era vi beskådar, det råder det inga tvivel om. Vi har genom en snabb glans över historieböckerna inte många gånger fått uppleva något liknande. Närmast till hands ligger nog 90-talets Milan. FC Barcelona är utan tvekan världens just nu bästa lag.

Sympatierna för katalanerna strömmade in från alla håll och kanter. Även där människor inte hade teveapparater var Barça tills nyligen störst, bäst och vackrast. Men laget besatt även en historia som fortfarande är svår att inte uppskatta.

Nu sköt de sig själva i foten

Den extremt välbekante engelske författaren George Orwell deltog i det spanska inbördeskriget. Under Guerra Civil Española stred han för "Partido Obrero de Unificación Marxista" (POUM).

År 1938 skrev han även boken "Homage to Catalonia". I den beskriver han sin oerhörda kärlek till separatisterna och den vanliga befolkningen i nordöstra Spanien.

Men när den världsberömde skribenten återvände från iberiska halvön var han en förändrad man. Kärleken för Katalonien var obestridlig, men sina tidigare politiska ställningstaganden kastade han längre bort än vad Victor Valdes kan sparka en inspark.

Exakt lika långt bort, exakt där långt i fjärran ligger nu omvärldens sympatier för världens bästa lag. Vid horisonten har ett gäng Unicef-märkta tröjor fattat eld.

Konsten att förstöra ett varumärke

FC Barcelona lyckades, i den första semifinalen mot sina historiska antagonister, med ett konststycke större än att först bli beskjuten av fascister från Madrid - och sedan skriva en essä döpt: "Wounded by a Fascist Sniper".

Orwell skrev den efter att han skulle ha dött, nu är det mycket som talar för att Barcelonas världsberömda och otroligt uppskattade lag lägger sig vid dödsbädden.

Barça hade sannerligen världen för sina fötter. Men genom att kasta allt verbalt skit de förmodade att uppbringa mot en redan nervös domarkår, gav de en bitter eftersmak i tevetittarnas munnar.

Simhoppande spelare

Genom att omringa domaren efter kort och gott varenda domslut fick Barcelona världen emot sig. När sedan Pedro, Sergio Busquets och den evigt fule ankungen, Dani Alves, genomförde sin version av simhopp från låg höjd tröttnade slutligen undertecknad.

Hjälten från 30-talet fick ett nackskott av fascisterna från Madrid.

Barça sköt sig själva i nacken. Sprängde en guldkantad artär och förlorade sina separatistsympatier som jag genom åren byggt upp.

Men i Katalonien spelar det ingen större roll. Vinna är att vinna. Och att fotboll sedan borde handla om heder besvarar de med "més que un club".

/
/
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!