Nu kan du spara anhörigs DNA – efter döden – i ett smycke
Färre svenskar är intresserade av att begravas på en kyrkogård, det menar Ulf Lernéus på Begravningsbyråer. Istället vill man uppleva den sista vilan på en bergstopp, eller i ett smycke – men hur går det till egentligen?
Under de senaste åren har Sveriges begravningsentrepenörer fått allt fler ovanliga förfrågningar.
Det är nämligen inte lika många svenskar som är intresserade av en traditionell begravning – istället vill man spridas över trädtopparna eller förvaras i en kristall.
Ulf Lernéus, förbundsdirektör för Sveriges auktoriserade begravningsbyråer, berättar om de nya begravningstrenderna.
Det vill Lotta Lundgren ha på sig när hon begravs: "Bryts ner"
Nya trenden: Sprid askan med drönare
En av idéerna handlar om en ny metod för att sprida aska. För att kunna sprida en anhörigs aska på bergstoppar eller över vattnet vill man använda en drönare, istället för helikopter som både är dyrare och opraktiskt.
Ulf Lernéus berättar i ett samtal med Sveriges radio att det under 2000-talet blivit allt vanligare att sprida askan utanför kyrkogårdens murar. Med hjälp av drönaren såg man en möjlighet att kunna lämna askan över mer svårnavigerad natur, som en fjälltopp eller skogsmark.
För att genomföra ett sådant projekt krävs det dock tillstånd, vilket man bör veta om en anhörig tycker askspridning över en bergstopp låter lockande.
Här är sakerna du INTE får lägga ner i graven
Spara DNA från den avlidne: "Kan se en tråd"
Den andra begravningstrenden som fascinerar svenskarna är så kallade minnesprodukter. I dag är det faktiskt möjligt att begravas i ett smycke, eller en minneskristall, som ens nära och kära kan bära med sig.
Priset för en minneskristall är cirka 2 000 kronor, men för att få en minneskristall kan du också behöva köpa ett minnespaket som innehåller ett DNA-prov, certifikat, en kristall och en hemmaförvaringsbox till kristallen.
Priset landar då på 6 000 kronor.
I praktiken innebär minnesprodukten att man tar DNA-minnen från den bortgångna och placerar det i en sak. Ulf Lernéus menar att konceptet egentligen inte är någonting nytt, både i Sverige och i resten av Europa:
– Det började redan på 1800-talet då man sparade en hårlock från den avlidne. Det här är en förlängning av detta. Nu tar man riktiga DNA-minnen som man sparar i exempelvis ett smycke, ett halsband eller en ring, säger han till Sveriges radio.
Kan man se personens DNA i minnesprodukten?
– Ja, du kan se lite vitt pulver. I glaskristallen kan du också se en tråd som är DNA-delen.
Läs mer nyheter från Nyheter24 här:
Pensionär? Så hanterar du ensamhet: "Telefonen ringer inte"
Dålig pension? Så dämpar du ångesten över ekonomin: "Svårt"
Pappa fejkade sin egen död – kände sig inte uppskattad: "Ingen ser mig"
