”Är det jantelagen som gör att ni gottar er i andras olycka?"
DEBATT. Tharos Gröning, elevassistent på Domarhagskolan, skriver om bristande källkritik på sociala medier. Bakgrunden är det tweet som gjort gällande att en nazistisk skoluppgift har använts som studiematerial på skolan.
Tharos Gröning jobbar som elevassistent på Domarhagsskolan.
I debattinlägget svarar han på uppgiften som spreds på sociala medier under onsdagen och torsdagen, där en lärare anklagades för att sprida nazistpropaganda i skolan.
Jag loggar in på Facebook och ser min arbetsplats ”Domarhagsskolan” nämnas. Jag känner igen typen av artikel, det är någon som gjort någonting fruktansvärt och nu måste vi sprida detta på Facebook så att alla kan vara med och gotta sig i hur katastrofalt det är. Denna gång är det en ”Nazistisk lärare” som lämnat ut en hemuppgift i rasbiologi till en stackars klass. Och på Twitter påstås det att det är en skoluppgift som niondeklassare ska göra hemma.
Eftersom jag har klarat av grundskolan och vet att man inte kan låta ett sådant påstående gå utan lite skärskådning går jag till läraren i fråga. Det visar sig vara ett utdrag ur en tysk skolbok som eleverna fått att titta på eftersom man just nu läser om förintelsen och de hemskheter som begåtts.
Självklart har texten använts som bevis på den fruktansvärda åtskillnad av människor som rådde. Texten med uppgiften har föregåtts av en lång föreläsning om hur situationen i Tyskland under 30-talet såg ut. Och efteråt har den diskuterats noga med utgångspunkt i indoktrineringen av de unga. Syftet var att ge eleverna ett exempel och inte alls att ge någon form av ”uppgift” att lösa.
Frågan uppstår; hur kan man vara så dum att man inte kollar upp någonting sådant innan man sprider det på Facebook? Är inte just den handlingen ett värre exempel på dåligt beteende? Läraren i fråga berättar att hen blev uppringd av ”författaren” av Tweetet men kunde inte svara just då. Läraren ringde såklart tillbaka men fick inget svar eller återsamtal. Men på Facebook härjas det fortfarande runt som om läraren var nazistledare.
Vi får läsa många sådana texter på internet. Oftast är det någon oskyldig som hängs ut av okunniga. Och jag frågar mig stilla hur många som skriver på och delar som faktiskt vet ifall det de skriver är sant? Jag minns hetsjakten på ”Hunddagisägaren” som vanvårdade sina hundar. Hon hade inte ens hundar utan hade blivit ihopblandad men en annan person.
Är det jantelagen som får ni som delar att likt vargar kasta er över andra människor och verkligen gå in för att gotta er i deras olycka? Får det er och må bättre? Om inte så tycker jag att ni ska plugga lite källkritik och lära er att allt inte är sant som står på Facebook. Tänk om vi skulle gå på hörsägen i samhället. ”Någon har stulit min cykel, jag tror det var Janne. Jaha, då går vi och skjuter Janne och trakasserar hans familj och kanske kastar lite ägg på hans fönster. Har Janne barnen hemma är han säkert pedofil med.” Bu för Janne.
Nej Facebook-nördar. Lite skärpning och källkritik tack.
Tharos Gröning
Elevassistent på Domarhagsskolan
