Jansson (S): "Det handlar om synen på kvinnor och makt"
DEBATT. Eva-Lena Jansson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och förbundsstyrelseledamot för S-kvinnor, skriver om varför kvotering behövs för att nå jämställdhet mellan män och kvinnor. Parallellt med den här debattartikeln publicerar vi även en artikel av Pernilla Alexandersson (Add Gender) som argumenterar mot kvotering.
Parallellt med att den här debattartikeln publiceras lägger vi även upp en debattartikel av Pernilla Alexandersson, som argumenterar mot kvotering. Läs den här.
Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik äratt kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.Under det övergripande målet finns fyra delmål varav det första är: ”En jämnfördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt ochmöjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren förbeslutsfattandet.”
För att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytandebehövs en tydlig politisk inriktning. När det politiska trycket, i form av hotom lagstiftning när det gäller kvotering till börsbolagsstyrelser, försvannhösten 2006 så avstannade jämställdhetsutvecklingen mer eller mindre i de storabörsbolagen. Flera länder i EU har infört regler om kvotering och i vårt grannlandNorge lagstiftade man redan 2004 om krav på en andel med max 60 procent män istyrelser för bolag noterade på börsen. Från EU-kommissionen har man drivit påför att införa en lag om kvotering. Att Sverige, som tidigare varit ledande ijämställdhetsutvecklingen, via den borgerliga regeringen blockerar förslag somskulle öka kvinnors makt och inflytande känns väldigt omodernt.
Nu finns det både män och kvinnor som anser att kvotering ärfel, att personer ska väljas utifrån kompetens och inte utifrån vilket kön manhar. Frågan som i så fall bör ställas är om det verkligen inte finns kompetentakvinnor till de privata bolagsstyrelserna? Mitt svar är jodå, kompetentakvinnor finns men de tillfrågas inte. Kvinnor utbildar sig i högre grad än män,kvinnor är fler till antal än män. Trots detta så missar de privata bolagen atttillvarata den uppenbara kompetens som finns bland kvinnor runt om i vårt land.Mäns kvotering av andra män har pågått länge, det är dags att ge plats förkvinnor i styrelserummen.
I Sverige införde Socialdemokraterna 1994 varvade listor(varannan kvinna, varannan man) till riksdagen, landstingen och kommunerna. Mångaandra partier följde efter. I Riksdagen tillämpar man principen med kvoteringutifrån ett geografiskt perspektiv, dvs hela landet ska vara representerat ochinte bara Stockholm. I regeringen finnsdet en tydlig kvotering av andelen statsråd utifrån storlek på partierna. Tilloch med Svenskt Näringsliv tillämpar kvotering när man tillsätter ledamöter i sinstyrelse och men gör det då utifrån branschtillhörighet.
Idag möter kvotering ett hårt motstånd när det handlar omkön men uppenbarligen inte när det gäller geografi eller bransch. Det handlarså klart om synen på kvinnor och makt. Ska vi få en jämställd fördelning avmakt och inflytande i näringslivet och därmed bidra med nödvändig kompetens ibörsbolagsstyrelser så behövs det kvotering av det underrepresenterade könet. Detär tydligt att vi inte kan förlita oss på börsbolagens goda vilja.
Eva-Lena Jansson - Riksdagsledamot (S) och förbundsstyrelseledamot för S-kvinnor
