"Kvotering skapar inte jämställdhet"
DEBATT. Pernilla Alexandersson från företaget Add Gender skriver om varför kvotering är fel väg att gå för att nå jämställdhet mellan män och kvinnor.
Parallellt med att den här debattartikeln publiceras lägger vi även upp en debattartikel av Eva-Lena Jansson (S), som argumenterar för kvotering. Läs den här.
Är det på tiden att vi rättar till den skeva könsbalansen iSveriges börsbolagsstyrelser? Javisst! Vi är idag tillräckligt kompetenta föratt skapa jämn könsrepresentation hos våra styrelser, lagom till EU:s önskademål om år 2020. Detta till och med utan att lagstifta om könskvotering. Arbetssättet”jämställdhetsintegrering” har pågått i många år i vår offentliga sektor. Destatliga bolagen har redan lyckats uppnå könsbalans. Lösningen finns raktframför näsan på oss! Varför tar inte näringslivet lärdom av erfarenheterna ochkavlar upp ärmarna?
Diskussionen tycks istället envist fastna i att antingen görvi inget eller så inför vi kvoter för antal kvinnor – vi blir huvudjägare itron att jämställdhet är enskilt detsamma som antal kvinnor och män. Detta ären falsk dikotomi och ett alltför trubbigt verktyg, även om det vid förstaanblick kan se ut som en genväg. Utan att förlora oss i den värdeladdadediskussionen som följer könskvotering, råder jag därför Sveriges näringsliv attanvända sig av redan upptrampade vägar till jämställdhet.
Lika möjlighet för kvinnor och män att forma samhället ochsina egna liv – detta är en grundläggande variabel för jämställdhet. Kvinnoroch män behöver därför vara likvärdigt representerade i näringslivets makttopp.Visst finns det även ett lönsamhetssamband - men det är svårt att avgöra om detär fler kvinnor som leder till lönsamhet eller om framgångsrika bolag serkompetens före slips.
Diskrimineringslagstiftning, aktiva åtgärder ochjämställdhetsintegrering är tre politiska vägar till målet. Via väg ett och tvåhar vi redan möjlighet till en aktiv åtgärd i form av positiv särbehandling –där det är tillåtet att välja det underrepresenterade könet då valet stårmellan två likvärdiga kandidater. Styrelserekryteringar faller vanligtvisutanför detta och regleras då istället av bolagskoden, vilken föreskriver atteftersträva en jämn könsbalans i styrelsen. Hålen är igentäppta – så var fallerde privata bolagen igenom?
I de största privata svenska börsbolagen är knappt tre avtio styrelseledamöter kvinnor. I en kartläggning av tidningen Metro som komnyligen kan vi å andra sidan se att bland de fem största statliga bolagenutgörs styrelserna till hälften av kvinnor. Vad är då de statliga bolagensframgångsfaktor?
De statliga bolagen är bekanta med den tredje vägen: jämställdhetsintegrering,som är en strategi som används av både Sverige, EU och FN. Det centrala medstrategin är att förståelsen för genus och jämställdhet ska integreras iverksamheten. En lyckad integrering förutsätter att arbetet aldrig stannar ihuvudjägarens ytlighet. Jakten fortsätteristället in till kärnan av problemet. För vad tjänar det egentligen till attmäta ett symptom om inte sjukdomsförståelsen finns?
Med densamlade erfarenhet och kunskap vi har idag är vi fullt kapabla att skapajämställd representation i våra börsbolag – detta utan ytterligare lagstiftning.Näringslivet behöver dock påminna sig om att det blir ingen framgång genom attbara hålla tummarna och hoppas på det bästa, som inom vilket annat affärsområdesom helst.
Pernilla Alexandersson
Vd ochjämställdhetsexpert, Add Gender AB
Fil. kand. igenusvetenskap och diplomerad affärsinriktad projektledare
Ordförande ibranschorganisationen Genusföretagarna
