Ung Vänster: "Bort med vinstintressen i Svenska skolor"

I Sverige har vi fått en skola som sorterar efter klass – och då pratar jag inte bara om klass i bemärkelsen 9A eller 9B, utan framförallt om samhällsklass. Din bakgrund styr i allt högre utsträckning hur väl du kommer att lyckas i skolan. För den som har föräldrar med akademisk utbildning är chansen att man själv skaffar en sådan betydande. Bland de som har föräldrar som enbart har gått i skolan i nio år är det i dag däremot hela 42 procent som inte är behöriga till gymnasiet, en siffra som har ökat betydligt under den borgerliga regeringens tid vid makten. Dagens skola cementerar det svenska klassamhället, i stället för att utjämna livschanser och se till att alla får en stark ställning på arbetsmarknaden.

Jag efterlyser mod i den skolpolitiska debatten. Dagens skolpolitiker – inte minst utbildningsministern själv – sysslar för mycket med symbolfrågor och för lite med det som verkligen spelar roll. Jag hade önskat att det var så enkelt att problemen i skolan gick att mäta bort genom tidigare betyg och fler nationella prov eller disciplinera bort med ordningsomdömen. Men världen är sällan så enkel. Om situationen i skolan ska förändras måste vi i stället gå till botten med de grundläggande problem som skapades under nittiotalet.

De borgerliga ungdomsförbunden hävdar i ena stunden att ökade resurser inte gör skillnad, och slår sig i nästa stund för bröstet för att ”alliansregeringen satsar rekordmycket på skolan”. Lärarförbundet har slagit larm om att 90 procent av lärarna i grundskolan inte hinner förbereda sina lektioner. Under nittiotalet minskade lärartätheten i skolan med 15 procent och Välfärdspolitiska rådet har konstaterat att det gick ut över resultaten. Allra hårdast drabbades elever med föräldrar med kort utbildningsbakgrund. Skolan behöver mer resurser och resurserna behöver fördelas kompensatoriskt. Högerregeringen har sänkt skatterna med 134 miljarder – det motsvarar 20 gånger mer än vad de har satsat på skolan – efter valet krävs en regering som vågar höja skatter och se till att skolan får nödvändiga resurser.

Sedan nittiotalet har den svenska skolan utvecklats till en marknad. Det privata vinstintresset ger en skola som sorteras utifrån lönsamhet, där riskkapitalbolags och aktieägares ekonomiska intressen överordnas elevers rätt till en bra utbildning. 

För de allra flesta i Sverige –  89 procent enligt en nyligen publicerad undersökning från Lärarnas riksförbund – står det klart att vinstintresset antingen ska begränsas eller tas bort helt. Vi är många som tycker det är stötande att stora företag leker affär i skolan. Särskilt när mer än var fjärde elev lämnar gymnasiet utan godkänt i alla betyg och var åttonde elev inte ens är behörig till gymnasiet. Den privata vinstjakten i skolan måste bort. Det är en förutsättning för att vi ska få en skola man kan lita på.

LÄS MER:"Ung Vänster: "Blir du lönsam, lille vän?""

Vilket postnummer man har ska inte avgöra hur bra utbildning man får – därför vill vi se ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det är viktigt för att det ska råda likvärdiga förutsättningar över hela landet. Men skillnaderna ökar inte bara mellan olika kommuner, utan ökar också mellan olika skolor. Det fria skolvalet förstärker segregationen och tar oss längre ifrån principen om en sammanhållen skola där elever med olika bakgrund möts. Ung Vänster vill se en närhetsprincip i stället för fritt skolval och att skolornas upptagningsområden utformas med hänsyn till bostadssegregationen.

Att riva sorteringsskolan måste vara en huvuduppgift för en ny regering. När skolan sorterar utifrån klass förvägras många unga trygghet och makt över sitt eget liv. Ung Vänster kräver en skola som ökar jämlikheten i stället för att cementera orättvisor.

Stefan Lindborg
Förbundsordförande Ung Vänster