Sara Skyttedal (KDU): "Rödgrön skolpolitik är verklighetsfrånvänd"

Stefan Löfvén hann inte ens bilda regering förrän det första förslaget som begränsar människors valfrihet lades fram. Socialdemokraternas överenskommelse med Miljöpartiet kring skolan innebär bland annat att gymnasiet görs obligatoriskt. Dessutom ska alla gymnasieutbildningar leda till högskolebehörighet. Man har i nuläget vare sig någon tidsplan eller finansiering för att genomföra reformerna, men inriktningen verkar klar; den svenska skolans problem ska lösas genom mer tvång och förlängd skoltid.

Många saker kan invändas mot detta. Till att börja med kan det konstateras att 13 procent av eleverna gick ut nionde klass 2014 utan att ha behörighet till gymnasiet. Detta är naturligtvis ett stort problem. Möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden begränsas för varje enskild person som inte lyckas uppnå målen. Därför måste stöd och resurser sättas in mycket tidigare, vilket nästan alla politiska partier tycks överens om.

Men att tvinga redan studietrötta elever att stanna längre tid i skolan är knappast rätt väg att gå. Felen måste rättas till tidigare och ingen ska behöva lämna grundskolan utan fullständiga betyg. För detta krävs mer ordning och reda i klassrummet, stärkt föräldraansvar och högre krav på lärarutbildningen. Så skapar vi en skola som ser till att alla elever får med sig nödvändiga kunskaper för livet.

De rödgrönas förslag skulle i praktiken innebära att 100 procent av befolkningen ska tvingas läsa in högskolebehörighet. Sverige skulle bli unikt i världen med en utbildningspolitik som utgår ifrån att alla ska bli akademiker. Detta är naturligtvis helt orimligt och vittnar om den verklighetsfrånvända människosyn som de rödgröna har. Alla varken kan eller vill ägna sig åt högskolestudier. Detta borde vara en självklarhet, men måste tydligen påpekas. 

I stället måste alla ges möjlighet att växa utifrån sina individuella förutsättningar. Att utveckla systemet med lärlingsutbildningar är ett viktigt steg i detta. Anknytningen till arbetsmarknaden måste bli bättre och mer tid av utbildningen måste förläggas till riktiga arbetsplatser. Liknande system finns i det kristdemokratiskt styrda Tyskland och Österrike, där också ungdomsarbetslösheten är påtagligt lägre än i Sverige. Det finns många yrken där det råder brist på arbetskraft som inte kräver högskoleutbildning. Detta är något som utbildningsväsendet också måste ta hänsyn till. 

Det är häpnadsväckande att ett så kallat arbetarparti har sådan liten respekt för praktiska yrkeskunskaper som Socialdemokraterna verkar ha.

Det är dock inte bara i de senare åren av skolan som socialdemokraterna vill att fler ska vistas längre i det offentliga utbildningsväsendet. Partiet vill också göra förskolan allmän från två års ålder. Ungdomsförbundet SSU vill gå ännu längre och göra förskolan obligatorisk från tre års ålder.  Inriktningen är tydlig: politiken ska lägga tillrätta unga människors och familjers liv genom mer tvång och lagstiftning. Detta är ingen önskvärd utveckling. Skolan måste lyckas med att ge barn och unga kunskaper under den tid de befinner sig där. Kvaliteten måste bli bättre. Att bara förlänga studietiden är varken hållbart eller önskvärt.

LÄS MER: "Därför är obligatorisk gymnasiegång ett mycket dåligt förslag"

Vi unga kristdemokrater ser det som en självklarhet att valfrihet och kvalitet förutsätter varandra. Sverige tycks bara några veckor efter Alliansens valförlust var inne på motsatt väg. Den tid i opposition som nu väntar kommer KDU att ägna åt att utveckla vår egen politik, samtidigt som vi ska syna vänsterpartiernas försöka att vrida utvecklingen bakåt i Sverige. Det tycks inte saknas förslag att utgå ifrån.

Sara Skyttedal,
Förbundsordförande, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet