"Det går inte att skilja på förtrycket mot kvinnor och rasism"

Flerafeministiska skribenter har svarat på Elliot Nyroos inlägg om att feminismen hargått för långt. Jag skulle vilja bidra till debatten genom att lägga till ettintersektionellt perspektiv.

Detkrävs träning för att se strukturer i samhället. Alla ser dem inte vid första anblicken. Därför finns det utbildningar i sociologi, socialantropologi,genusvetenskap och andra relaterade humanvetenskapliga ämnen som ger människorverktygen att tolka världen. När du börjar förstå hur strukturer styr sättetsom vi agerar och interagerar med varandra öppnas en helt ny värld. Sakerfaller på plats.

Det ärjust det som har skett i Sverige under det senaste årtiondet. Allt fler kvinnor- och, i mindre utsträckning, män - ser strukturer som har varit dolda förgemene man och kvinna i århundraden. Numera förstår vi varför kvinnor tjänarmindre pengar än män, varför de manliga yrkena värderas högre i samhällets ögonän de kvinnliga och många andra viktiga frågor. Det är jättebra - men deträcker inte. För att förstå hur världen hänger ihop måste vi ta etthelhetsgrepp.

LÄS MER: "Feminister tror att de står bortom rasism och transfobi" 

Intersektionalitetär teorin om att det finns diskriminerande strukturer som löper in i varandra.Det innebär att det inte går att separera, exempelvis, förtrycket mot kvinnoroch rasismen mot icke-vita. Maktordningarna samverkar med varandra och de äromöjliga att isolera. Tanken är att kvinnor aldrig agerar utifrån en roll somenbart kvinna. Istället har varje människa en rad andra variabler - som hudfärgoch sexualitet - som måste inkluderas för att analysen ska bli fullständig.

NärElliot Nyroos skrev sin artikel om den, i hans tycke, överdrivna reaktionen moten ny man som chef i Ica-reklamen fick han ett antal svar som förklarade varförutnämningen är ett jämställdhetsproblem. Dessa svar var belysande, men de harsina begränsningar. Det är först när vi lyfter upp frågan på en intersektionellnivå som vi ser att det inte bara är gruppen kvinnor som åsidosatts när jobbetsom chef i Ica-reklamen tillsatts. Frågan "varför är den nye Ica-chefen enman igen?" är relevant, men den bör omedelbart följas av frågan "varförär den nye Ica-chefen vit igen?".

LÄS MER: "Dra av ditt privilegierade täcke Helene Bergman" 

I ländersom har en lång historia av invandring från kolonialländer, som Storbritanniendär jag är bosatt, har intersektionaliteten blivit ett ovärderligt verktyg ihänderna på akademiker, författare och journalister, som har fått nyaförutsättningar att förklara gamla problem. Det finns skäl till att samhälletser ut som det gör. Nu är det dags att vi gör samma sak i Sverige och användeross av den intersektionella analysen för att se till att alla diskrimineradegrupper representeras i offentligheten.

Fatou Coly,
Feminist och antirasist