Ekonom: "Nej, minskad invandring botar inte massarbetslösheten"

Den 28 januari publiceradejag en debattartikel på Nyheter 24 om arbetslöshet. Artikeln har avflera läsare tolkats på ett sätt som inte var dess avsikt. Medtanke på responsen kan det vara passande med ett par förklaringar.

Till att börja med – enprognos är alltid en prognos. Att stiftelsen för strategiskforskning spår att 53 % av dagens arbetstillfällen kan försvinnainnebär inte att det är skrivet i sten. Det är en uppskattning omframtiden, varken mer eller mindre.

Som flera har påpekat ärdet givetvis så att nya yrken alltid uppstått, och förmodligenalltid kommer att uppstå. Så långt är allt väl.

Man ska dock ha klart försig att många av de nya företag som växer fram idag är mindrearbetskraftsintensiva än 1900-talets motsvarigheter. Ett välkäntexempel är Kodak, vid sin höjdpunkt hade företaget 145 300anställda. Facebook, med ett börsvärde som vida överstiger vadKodak någonsin hade, klarar sig med bara 5000. Instagram nöjde sigmed 13. Att ett företag ersätts av ett nytt innebär inte att likamånga nya arbeten skapas.

Andra läsare har försöktkoppla samman en framtida massarbetslöshet med invandringspolitik. ISverige sker i dag en ökning av invandringen som inte motsvaras av enlika snabb jobbtillväxt.

Detta ger socialakostnader och arbetslöshet initialt. Över tid är en storbefolkningstillväxt utan en stor jobbtillväxt ohållbart för denoffentliga ekonomin.

Det innebär dock inte,att man kan lösa en strukturell massarbetslöshet av den storlekenmed migrationspolitik. Om 53 % av arbetstillfällena går förloradekan det inte åtgärdas genom en minskad invandring, hur strikt ensådan politik än skulle vara. Invandringen utgör inte entillräckligt stor andel av arbetskraften.

Gapetmellan befolkningstillväxt och jobbtillväxt kan däremot minskas. Isvensk politik har två synsätt dominerat, antingen minskar gapetgenom fler jobb eller genom mindre invandring. Det senare synsättetförespråkas främst av SD medan övriga partier förespråkat dettidigare. De nya förslagen på migrationsområdet från KD och FPantyder att vissa partier tycks vilja se en kombination av dessasynsätt.

Att gissa vems metod somskulle bli mest framgångsrik är även det en prognos om framtiden,och de är som sagt inte helt oproblematiska att genomföra. Ellerträffsäkra, för den delen. Så det lämnar jag därhän.

Förenklingar kringmigrationens påverkan på samhället tycks det dock finnas gott om.I en välfärdsstat skapar stor befolkningstillväxt i kombinationmed låg jobbtillväxt oundvikligen stora offentliga kostnader. IFinland där invandringen länge varit låg är problemformuleringenden motsatta. Varken stor arbetslöshet eller arbetskraftsbrist ärönskvärd.

Missförstånd likt dessatycks uppstå i ett debattklimat där två motpoler tillåtsdominera. En där invandring alltid är orsaken till problem, och endär invandring aldrig kan orsaka problem. Verkligheten är tyvärrbetydligt mer komplex än så.

Petter Andersson Månsby,
Magisterstudent Ekonomisk historia