Gustav Fridolin: "Du har helt rätt, Melinda"

Hej Melinda,

Du skriver i din debattartikel att jag bedriver en politik som allt för mycket liknar min företrädares. Bakgrunden är en intervju där jag sagt att man kan behöva titta på ramarna för hur skolor sätter upp regler för arbetsro och respekt för varandra. Det kan handla om när och hur mobiler används. Du är nu rädd att jag glömmer eleverna och skolans verkliga problem.

Jag kan förstå känslan. Debatten om skolan har alldeles för länge kretsat kring symbolfrågor snarare än de stora problemen. Det är inte heller det regeringen fokuserar på, och det senaste exemplet på det kan du hitta i vårbudgeten. Där genomförs flera investeringar i sådant som på riktigt kan göra att alla elever får en ärlig chans.

Förra läsåret lämnade 12 700 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. Det är drygt 13 procent av alla niondeklassarna som riskerar att få kämpa i motvind under resterande skolgång, och inte minst i konkurrensen om jobb. Det får vi aldrig vara nöjda med, alla har rätt att få med sig de kunskaper man behöver för livet.

För att alla elever ska ha möjlighet att nå kunskapskraven krävs, precis som du skriver, att de får den tid de behöver med sina lärare. Undervisningen ska anpassas till elevens förutsättningar och behov, och stöd ska sättas in så snart det behövs. Därför investerar regeringen från nästa år 500 miljoner kronor på fler speciallärare och specialpedagoger. Därutöver går 2 miljarder kronor i befintlig budget till att fler ska anställas i skolans tidiga år redan i år.

Precis som du ser vi problemen med psykisk ohälsa, särskilt bland unga tjejer och hbtq-personer. Det är svårt att följa med på lektionerna eller att klara proven när man mår dåligt. Därför satsar regeringen från nästa år 200 miljoner kronor årligen på en stärkt elevhälsa.

Den fysiska arbetsmiljön påverkar också trivsel och studieresultat. Vi vet samtidigt att många skolor har stora renoveringsbehov, luften är dålig och bullernivåerna för höga. Därför bidrar regeringen med en dryg miljard kronor till renoveringar under mandatperioden.

Det här är några av de prioriteringar regeringen gör för att möta de problem du pekar på. Jag är övertygad om att det viktigaste vi kan göra för arbetsron i skolan är att skapa en skolkultur där alla trivs och får med sig grundkunskaperna tidigt.

Det finns också specifika åtgärder som kan göra skillnad direkt för arbetsron. På den förra regeringens uppdrag gjorde tidigare ordföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner en bra genomgång av brister som finns i bland annat regelverk idag. Där nämns vad som händer när det saknas gemensamma regler och normer kring hur och när till exempel mobiler används. Det är nog något de flesta av oss känner igen oss i.

Mobilen kan vara ett fantastiskt kunskapsredskap, men den kan också vara störande om vi inte tillsammans har bestämt när och hur den ska användas. Den bedömningen kan bara läraren och hens elever göra. Därför har skolorna i uppdrag att ta fram gemensamma regler för arbetsro som också kan handla om mobiler. Det är inget som jag vill eller ska lägga mig i. Däremot pekar Fjelkner i sin utredning på att det kan finnas otydligheter i dagens regelverk och hon har ett par förslag på hur det kan utredas vidare.

Då har jag sagt att när vi i ett större arbete tittar på hur mer modern teknik kan användas i skolorna, hur skolan jobbar med att sluta digitala bildningsklyftor och skolors IT-arbete, så kan vi titta vidare också på den här frågan tillsammans med lärarfack, elevorganisationer och andra som är berörda.

Gustav Fridolin,
Utbildningsminister