Ett diskrimineringsfall är ett för mycket!
Mariam Ismail Daoud: "Okunskap, fördomar och ren diskriminering gör att vi slarvar bort människors kompetens och missar att ta tillvara mångfaldens möjligheter i en globaliserad värld".
Mariam Ismail Daoud läser programmet Mångfaldsstudier och arbetsliv vid Malmö högskola.
Låt mig börja med att stilla upplysa om att dagens Sverige är ett invandringsland, och att migrationen ökar i hela världen.
Idag har stor del av Sveriges befolkning utländsk bakgrund och demografin i Sverige och andra delar av världen förändras i en allt snabbare takt . Människor förflyttar sig, arbetskraftens mobilitet ökar och nationer samarbetar. Samtidigt ställs det allt högre krav på arbetsmarknaden, men även på samhället i övrigt, om större kunskap om mångfald, inkludering och integreringsarbete för att förstå och möta dessa grupper och de utmaningar som tillkommer. Dessutom förs det ständiga debatter i samhället om mångfald, exempelvis om hur man skall ta tillvara på mångfaldens resurser och kompetens i samhället och i dagens arbetsliv. Men frågan återstår: hur?
Idag finns det många individer som står helt utanför arbetsmarknaden och arbetslösheten bland unga och individer med utländsk bakgrund är högre och skiljer sig från befolkningen i övrigt. Okunskap, fördomar och ren diskriminering gör att vi slarvar bort människors kompetens och missar att ta tillvara mångfaldens möjligheter i en globaliserad värld.
Något vi kan alla vara överens om är att tillgången till arbete är viktig både för att individer ska kunna försörja sig och för att bidra till välfärden för alla grupper i samhället. Men det förutsätter att alla samhällsmedlemmar har lika rättigheter och möjligheter till arbete. Tyvärr ser det inte ut så!
Som jag påpekat i tidigare debattartiklar (här och här) så är det inte en slump att vissa grupper av individer utesluts från arbetslivet, utan det finns en rad olika strukturella och institutionella hinder som spelar roll för inkludering och exkludering av personer med invandrarbakgrund och kvinnor från arbetsmarknaden och arbetslivet.
Vi vet att diskmineringen och rasismen ökar i samhället och på arbetsmarknaden. Vi vet även att majoriteten av de som utsätts är kvinnor och individer med utländsk bakgrund. Vi vet också att det görs mycket för att motverka diskriminering och kan säkert finna flera goda exempel på hur man tar tillvara på allas resurser och potential. Men det är långt ifrån tillräckligt: ett diskrimineringsfall är ett för mycket!
Det går alldeles för långsamt och förändringen är inte nog för vare sig Sverige eller de som utsätts för diskriminering. Den positiva processen måste påskyndas och för det krävs det radikala förändringar i de traditionella rekryteringsmodellerna. Sverige präglas av mångfald och därför är det nödvändigt att se bortom de traditionella rekryteringsprocesserna. I strävan efter en multikulturell arbetsmarknad behövs nya former av rekryteringar som öppnar upp för olika typer av människor. Vi måste helt enkelt anpassa oss efter dagens globaliserade och föränderliga arbetsliv.
Ett land växer bäst i ett öppet och dynamiskt samhälle där det finns välutbildad arbetskraft som kan bidra med kreativa idéer och där alla individers potential tas tillvara på bästa möjliga sätt. Dit ska vi sträva, men för det krävs aktiva åtgärder i arbetslivet och framför allt en breddad rekrytering så att den blir fri från diskriminering i alla led.
