PH-Josefine: Du som tjej är ingen hora bara för att du ligger runt
Josefine Caarle: Hur kommer det sig att en kvinna som tar mycket plats och är högljudd får ta massa skit där en kille, som beter sig på precis samma sätt, inte får det?
Josefine Caarle är just nu aktuell i TV3:s Paradise Hotel.
Jag är inte den första som ger mig in i debatten och (tyvärr) med största sannolikhet inte den sista!
Det jag har att säga kanske inte är ett problem som begränsar sig till hur vi ser på kvinnor, men som kvinna måste jag reagera!
Jag läste ett inlägg som någon hade delat på Facebook i dag. Elisabeth Massi Fritz, en erkänd advokat som arbetar med att företräda brottsoffer, ofta kvinnor, skrev om sin kamp för brottsoffers rättigheter, och hur de behandlas i rättegångar.
Hon frågade den tilltalade om han kunde beskriva sina kalsonger. Hon frågade sig varför hennes klient, som ett ytterligare övergrepp, ska behöva beskriva sina stringtrosor – när den tilltalade inte tvingas genomgå samma typ av förnedrande frågor som inte bidrar till utredningen av brottet ifråga.
Jag blir arg! Hur är det möjligt att en kvinna som genomgått en tragedi tvingas genomgå en till? Som om rättegången i sig inte är jobbig att genomlida. Det är något som är riktigt fel. Om vi inte ens kan skydda dessa övergrepp från att hända i rättssalen, hur ska vi då kunna rädda oss själva ute i det vardagliga livet?
Varför upplever jag då att vi gör skillnad i hur vi ser på, och behandlar, män och kvinnor? Varför upplever jag att det verkar vara mer accepterat att trycka ned en kvinna än en man, när de gör eller säger samma sak? Varför är en kille ”king” när han har legat med en massa tjejer, medan en tjej är ”hora” i samma läge?
Jag har alltid varit av uppfattningen att vi kvinnor har samma förutsättningar som männen, men att vi kanske måste våga ta mer plats och göra våra röster hörda.
Jag gillar när tjejer tar för sig, och har alltid känt att jag själv vågat ta plats. Men hur kommer det sig att en kvinna som tar mycket plats och är högljudd får ta massa skit där en kille, som beter sig på precis samma sätt, inte får det?
Hur kan jag i den här situationen stå upp för mig själv mer? Ligger ansvaret på mig eller är det en del av något mycket större? Är det så att vi utvecklat en acceptans till hur vi ska vara och att allt som inte passar in i mallen är fel?
Vem har skapat den här mallen och hur hjälper vi oss själva att inte bara acceptera den? Massi Fritz jobbar för att bryta strukturer i rättssalen. Men vi måste tillsammans bryta strukturer ute i samhället.
Jag menar att jag, tillsammans med många andra, har ett viktigt ansvar. Vi måste våga stå upp för oss själva! Men vi måste också ge rum åt dem som inte vill ta den platsen. Alla är vi olika och tacka fan för det!
