1 av 3
- Foto: Privat/TT
2 av 3
- Foto: Djurens Rätt
3 av 3
- Foto: TT

Djurens rätt: 3 anledningar till att skippa julskinkan i år

Djurens rätt: Att välja en vegansk skinka till julbordet är det enda sättet att vara säker på att inga grisar behövt lida.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Camilla Björkbom är förbundsordförande för Djurens rätt, som är en politisk obunden organisation och enligt egen utsago Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation.

Läs mer om organisationen på deras sajt.

Följ henne på Twitter: @CamillaBjorkbom

Hur ofta tänker du på vem grisen bakom julskinkan var och hur grisen hade det innan dess kropp hamnade på julbordet?

Ordet ”julstress” får en annan innebörd när vi tänker på att det under julen står skinka från 350 000 sönderstressade grisar på julborden.

Bakom julskinkan fanns det en individ som kanske skulle beskrivas som nyfiken, eller med något annat personlighetsdrag. Vilket får vi aldrig veta eftersom grisarnas enda syfte är att bli julskinkor i skinkfabriken. Planerar du att äta julskinka i jul? Det finns några saker du behöver veta om skinkfabriken.

1. Grisarna lider under uppfödningen

Jag hade ätit kött i 19 år när jag dagen före julafton läste en artikel om grisens väg från stian till julbordet. Jag hade känt tvekan inför kött tidigare, men först när jag fick höra om grisarnas liv i skinkfabriken bestämde jag mig för att skippa julskinkan det året. Jag har inte ätit kött sedan dess.

I skinkfabriken föds grisarna upp i trånga, fabriksliknande byggnader. De lever hela sina liv på betonggolv. Grisar är naturligt nyfikna djur som gärna undersöker sin miljö, men i skinkfabriken har de ingenting att sysselsätta sig med.

Trängsel, stress och sysslolöshet gör att många grisar utvecklar beteendestörningar. När de inte får göra det de behöver göra för att må bra, böka i marken till exempel, börjar de istället bita och skada varandra.

Det är bara i reklamens värld som en svensk gris får andas frisk luft. Den första gången grisarna möjligen får se solljus är när de är sex månader gamla och skickas till slakteriet.

Då har de levt hela sitt liv på en yta som motsvarar mindre än en kvadratmeter per gris. Vissa griskultingar klarar sig inte ens så långt som till slakt. De som är för små och svaga avlivas genom att händer greppar deras smala bakben och slår ihjäl dem mot betonggolvet eller väggen.

2. Grisarna lider vid slakt

På slakteriet drivs grisarna in i en slags hiss som sänks ned i ett schakt och fylls med gasen koldioxid. Grisar får starka kvävningskänslor av gasen. Det går att se hur de kämpar för att ta sig upp ur hissarna under de tio till 20 sekunder som det tar innan de slutligen blir orörliga.

Det kan ta upp till en minut i gasen innan de förlorar medvetandet. Grisarna hängs sedan upp och ner i benen och dödas genom att halsen skärs upp och de förblöder.

Det här sker oavsett om du väljer svensk, dansk eller kravmärkt skinka och oavsett prisklassen.

3. Det finns alternativ

Vi behöver inte äta skinka under julen. Vårt val i juletid behöver inte stå mellan skinka från grisar som lidit mer eller från de som som lidit mindre. Vårt val behöver heller inte stå mellan skinka från grisar som lidit i Sverige eller i något annat land.

Vi måste ställa oss frågan om grisen verkligen ska finnas på julbordet överhuvudtaget. Det finns inget bättre sätt att hjälpa djuren, och samtidigt rädda miljön, än att låta bli att äta djur. I dag finns det snälla veganska alternativ till julskinkan, som till och med liknar grisskinkan i konsistens och smak.

Att välja en vegansk skinka till julbordet är det enda sättet att vara säker på att inga grisar behövt lida.

Camilla Björkbom,
Förbundsordförande, Djurens rätt

/
/
Jul
/
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Ska du äta skinka i jul?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.