Mattias Järvi tycker Makode Lindes konst är afrofobisk.
1 av 3
Mattias Järvi tycker Makode Lindes konst är afrofobisk. - Foto: David Lagerlöf/TT
Mattias Järvi.
2 av 3
Mattias Järvi. - Foto: David Lagerlöf
Makode Linde.
3 av 3
Makode Linde. - Foto: TT NYHETSBYRÅN

Som afrosvensk ses man som lättkränkt vad man än säger

Debattören: Av Makode Lindes konstnärskap kan vi dra en viktig lärdom, det är en lärdom om att afrofobin frodas i det svenska samhället.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Mattias Järvi är grundare av nätverket Fokus Afrofobi som finns på Twitter och har en hemsida.

Den 30 januari öppnar Makode Lindes utställning som heter ” N-kungens återkomst” i Kulturhuset Stadshuset i Stockholm.

Många har försökt att förstå och analysera Makodes konstnärskap. Det har funnits många förklaringar till varför han valt att fokusera sitt konstnärskap på att exponera och förlöjliga en redan traumatiserad grupp som afrosvenskar.

Det har sagts att Makode inte är ”frisk” och han har med viss befogenhet anklagats för att kasta sina gelikar under bussen.

Att tolka och analysera Linde och hans konstnärskap är inte lätt, det liknas bäst genom exemplet att med förbundna ögon träda in en labyrint för att sedan försöka orientera sig ut ur labyrinten. Jag har lyckats hitta ut ur labyrinten och ser i dag Makode Linde och hans konstnärskap i en helt annan kontext och sammanhang.

Den 24 januari publicerades en intervju med Linde i Dagens Nyheter, och i denna intervju konstaterar konstnären att han sökt in på Kungliga konsthögskolan sju gånger utan att komma in.

Vidare säger han: ”Jag ville komma in. Jag tänkte: okej, ska jag spela ut det kortet? Jag kan vara er svarta bög som ni tar in för att bredda rekryteringen! Jag strök bort allt ur ansökan som inte handlade om ras eller yta. Jag sökte med änglabilder med Ku Klux Klan-kåpor och en negerbollsbild. Och jag kom in”.

Just följande citat belyser väl hur lätt och legitimt det är att använda sig av afrofobi för att komma in på prestigefylld högskola. Hade Makode valt att använda sig en antisemitisk bild med kopplingar till Förintelsen, hade han med all säkerhet inte kommit in på Kungliga Konsthögskolan och troligen åtalats för hets mot folkgrupp.

Många hävdar med all rätt att man inte kan lita på Linde, att han kan ha ljugit i intervjun i Dagens Nyheter. Det stämmer säkert men när man ser till konstnärens historia och vad han byggt sin karriär och konstnärskap på, så behöver hans version i DN inte vara att för långsökt i hur han slutligen lyckades komma in på Kungliga konsthögskolan.

Men vi vet idag med all säkerhet att Makodes i sitt konstärskap har kapitaliserat på den afrofobi som är legitim i det svenska samhället. Konsten ska vara kontroversiell och vara en käftsmäll mot etablissemanget, men att sparka på någon som redan ligger ner det ska kallas vid sitt rätta namn: Våld!

Våldet mot afrosvenskar är som påpekats tidigare fysiskt och hatbrotten mot afrosvenskar har ökat med 41 procent från 2008 till 2014, men våldet har också en psykisk dimension.

Vad menas med våldet har psykisk dimension?

Kort och gott så innebär det att man som afrosvensk ej erkänns rätten till känslor av upprördhet och ilska utan bli stämplad som ”lättkränkt” och anklagad att ”överreagera” i varje situation.

Att ständigt få etiketten som ”lättkränkt” då man påpekar en orättvisa i samhället har skapat ett trauma inom den afrosvenska aktiviströrelsen, ett trauma som inte lär läka innan vi ser samhället som det är, utan bortförklaringar och där våra – läs afrosvenskars – ”starka känslor” ska ses som ett tecken på ett politiskt självmedvetande, där ilska och kampanda är viktiga verktyg för att påpeka orättvisor och skapa förändring i ett allt hårdare samhällsklimat där rasismen har normaliserats.

Av Makode Lindes konstnärskap kan vi dra en viktig lärdom, det är en lärdom om att afrofobin frodas i det svenska samhället, där man som artist/konstnär kan bygga sin karriär genom bruka våld på en redan traumatiserad grupp.

Vad säger det om vårt samhälle? Ja, den slutsatsen får ni dra gott folk.

Tack för ordet

Mattias Järvi,
Ordförande i föreningen Fokus afrofobi

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.