Muslimer måste sluta dra islamofobkortet hela tiden

I tisdags meddelades Kaplans avgång och i efterspelet av detta finns personer som febrilt försöker att försvara honom. Vissa av hans försvarare så som Rashid Musa, ordförande för Sveriges Unga Muslimer, är själva kända för att inte ta tydligt avstånd från islamism.

I stället väljer han och andra att spela islamofobkortet på alla som vågar kritisera de odemokratiska och förkastliga åsikter som Kaplan själv, eller åtminstone personer i hans umgängeskrets, står bakom.

Att det finns olika åsikter om Kaplans avgång är fullt naturligt. Vissa anser att han aldrig skulle blivit vald från början och att Fridolin & Co måste ta avstånd på riktigt.

Andra (läs vissa förvirrade miljöpartister och islamister) anser att Kaplan blivit granskad hårdare än han skulle, att granskningen av honom beror på hans hudfärg, hans religion.

De miljöpartister som sörjer Kaplans avgång och kritiserar drevet mot honom är förmodligen bara inte vana vid att granskas.

Personer tillhörande andra partier som härdats efter år av granskning och drev tycker snarare att Kaplan kommit undan lindrigt och att denna granskning borde gjorts så tidigt att han aldrig blivit minister från första början.

Kritiken från miljöpartister är således förståelig om än fortfarande felaktig, det är kritiken från personer med oklart ställningstagande mot islamism som är problematisk.

Att vissa människor har en genuint negativ syn på islam och muslimer och under vissa omständigheter skulle kunna beskrivas som islamofober eller till och med muslimhatare är problematiskt och självklart någonting vi måste jobba med.

Det gör vi dock inte genom att beskylla legitim kritik mot ett statsråd som umgås med islamister och högerextrema fascister för islamofobi.

Offentliga personer ska granskas hårt och objektivt oavsett vilket ursprung de har och oavsett vilken religion de väljer att tillhöra.

Om vi gör avkall från den principen och väljer att sätta på silkesvantarna vid granskning av offentliga personer som inte anses tillhöra majoritetssamhället, som det ibland kallas, är vi ute på väldigt tunn is.

Den typen av agerande kommer bara underlätta för direkt islamistiska och samhällsfientliga rörelser att gå obemärkt förbi och samla kraft i det fördolda.

Islamism är på alla sätt skadligt för vårt samhälle och vi måste gemensamt ta avstånd från det och aktivt motarbeta det i alla dess former, samt i alla forum där det kan vinna fotfäste.

Islamism är och förblir vår tids nazism och jag vägrar låta ställningstaganden mot det viftas undan med beskyllningar om islamofobi.

Det muslimska civilsamhället måste sluta skrika varg annars riskerar vi att riktig islamofobi går oss obemärkt förbi och det gynnar ingen.

Tobias Andersson,
Talesperson, Ungsvenskarna SDU