Moderaterna: Regeringen kastar studenter ut i arbetslöshet

Regeringens budget är ett hårt slag mot Sveriges studenter. Svensk högre utbildning har sedan tidigare hamnat i en nedåtgående spiral. Sverige placeras längre och längre ner i internationella rankningar, och gått från tre universitet på topp 100 till enbart ett. Samtidigt får allt färre nyutexaminerade studenter jobb inom sitt examensområde.

För att vända den nedåtgående spiralen behövs en ansvarstagande politik. Ekonomiska resurser till högre utbildning bör förändras och få en tydligare koppling till arbetsmarknaden. På det sättet kan fler studenter få drömjobbet efter sin examen.

Under 1900-talets andra hälft gjordes en stor expansion av Sveriges högre utbildning. Expansionen ledde till mycket som var positivt, men medförde även en del negativa konsekvenser. Fler fick möjlighet att läsa vidare vilket har bidragit till den kunskapsnation Sverige är i dag.

Problem uppstod däremot när högskolor inte hann anpassa sig efter den stora ökningen studenter. Det är en bidragande orsak till varför över hälften av alla studenter inte får ett jobb helt inom sitt examensområde och varför 70 procent av dem får ett jobb som endast kräver gymnasiekompetens.

Det är inte enbart ett slöseri av människors tid utan även slöseri på kompetens som efter flera års studier inte får användas fullt ut. Något som på längre sikt även är skadligt för Sveriges konkurrenskraft internationellt.

Trots den högre utbildningens stora utmaningar väljer regeringen att skära ner på högskolans resurser med 304 miljoner kronor. En betydande neddragning av lärosätenas budgetar kommer ge effekter på kvaliteten.

Regeringen prioriterar i stället den fortsatta expansionen av högskolan. Högskolan ska utökas med 15 000 platser till 2019, men med mindre resurser än tidigare och med fler platser att fylla, hur ska kvaliteten upprätthållas? Inför detta står regeringen svarslös.

Utöver de generella neddragningarna gör regeringen omprioriteringar som inte kan ses som ansvarsfulla. Regeringen väljer att höja ersättningen till utbildningar som har studenter som har det allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt examensområde.

Vid en första anblick kan det verka positivt om syftet är att säkerställa att fler får ett jobb inom sitt examensområde. Det är tyvärr inte syftet med förslaget. Resurser ska fördelas helt utan motprestation, ett tillvägagångssätt som provats tidigare och visat sig vara ett sätt för pengar att försvinna ner i svarta hål.

Moderaterna vill förändra sättet högskolor får ekonomiska resurser så att utbildningarna får en tydligare koppling till arbetsmarknaden. Skulle resurser omfördelas till högskolor som lyckas etablera studenter på arbetsmarknaden skulle ekonomiska incitament skapas för att göra precis det.

Genom att skapa ekonomiska incitament kopplade till arbetsmarknaden skickas tydliga signaler om att vi inte accepterar det stora slöseriet med kunskap och kompetens som i dag finns. Högskolor får då själva utvärdera vilken efterfrågan utbildningen har på arbetsmarknaden och därefter förändra utbildningen därefter.

Det skulle leda till att studenter skulle kunna påbörja en utbildning med rätt förväntningar och att fler också kan få det jobb de drömmer om.

Camilla Waltersson Grönvall,
Skol- och utbildningspolitisk talesperson, Moderaterna

Ina Djurestål,
Riksordförande, Moderata Studenter