C: En gång för alla, det här betyder "enkla jobb"

ISCO-08. Ringer det en klocka? Nej, det internationella systemet för att dela in yrken i olika grupper är inte särskilt känt. Systemet är från början framtaget av ILO, FN:s organ för arbetslivsfrågor, en organisation som står svenska LO mycket nära. Varför det är lite ironiskt återkommer vi till.

ILO har delat upp yrken i fyra olika grupper, som sedan har översatts av SCB till svenska förhållanden. Grupperna spänner från klass 1 till 4, där klass 1 är yrken som kräver inga eller låga formella krav på utbildning, medan klass 4 kräver utbildning på högskola eller universitet.

I den intensiva debatten som pågått i nästan ett halvår är det klass 1 som varit på tapeten, de yrken som ofta kallas för enkla jobb.

Vissa har tolkat det som att vi menar att dessa jobb är enkla att utföra. Så är det verkligen inte. Tvärtom är dessa jobb ofta både tunga och krävande. I de yrkena kan man ofta göra karriär och få högre lön med växande erfarenhet och yrkeskunnande. Men det som förenar dem är som sagt att de inte kräver någon formell utbildning. De är enkla att komma in i.

Vi är övertygade om att Sverige behöver fler enkla jobb för att få in tiotusentals nyanlända i arbete. Sverige har lägst andel enkla jobb i hela EU, hälften så många som t ex Danmark. Samtidigt har vi störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda.

Det säger sig självt att det är nästintill omöjligt att få ett jobb som kräver utbildning på gymnasie- eller högskolenivå om man bara gått grundskolan eller inte gått i skolan alls. Med tanke på att nästan hälften av de nyanlända bara har grundskola eller ännu kortare skolgång bakom sig är det inte svårt att förstå att det krävs flera enkla jobb.

Varför har vi då så få enkla jobb i Sverige? Det hänger ihop med ett annat svenskt fenomen, nämligen den höga nivån på ingångslöner och dessutom höga skatter på dessa löner. Sverige har de högsta ingångslönerna i EU, vilket innebär att många enkla jobb helt enkelt inte blir av.

I bland annat Tyskland och Holland har man något lägre ingångslöner, med följden att betydligt fler enkla jobb skapas och arbetslösheten bland lågutbildade nyanlända är mycket lägre. De får in en fot på arbetsmarknaden, lär sig språket, träffar arbetskamrater – integreras helt enkelt.

De går från låga bidrag till en egen lön, en lön som höjs i takt med yrkeskarriären. Vi ser i Sverige att de som får sitt första jobb också får mycket högre livsinkomst.

Att Sverige borde gå samma väg inser alltfler. Vår idé är att nyanlända flyktingar under några år kan börja på särskilda avtal med något lägre lön, för att sedan komma in i de vanliga avtalen. Allt för att få en chans att komma in. Andra Allianspartier har hakat på vårt förslag och till och med S pratar nu om enkla jobb, även om de inte verkar förstå att ingångslönen måste vara lägre om nya jobb ska skapas.

LO däremot vägrar att ta debatten på allvar. De ägnar sig åt smutskastning och högst tveksamma kampanjmetoder, bland annat genom att hävda att vi vill sänka lönerna, när det i själva verket handlar om att människor ska gå från bidrag till jobb, alltså öka inkomsten.

Vilken lönenivå pratar ni om? frågar LO ofta. Men vilken lön det handlar om är inte upp till oss politiker att bestämma. Det ska parterna fortsatt avgöra. Och det är precis det vi uppmanar dem till, att enas om ett avtal med lägre ingångslön riktat till nyanlända.

LO har också frågat vilka yrken vi avser, i syfte att veta exakt vilka medlemmar de ska skrämma upp med tomt prat om sänkta löner. Men LO behöver inte gå till oss. Det räcker att ringa vännerna i ILO, eller varför inte SCB, för att få de enkla jobben uppräknade. Restaurangbiträde, fönsterputsare, vaktmästare och reklamutdelare är några exempel.

För säkerhets skull så att LO inte missar det: Ingen av dem ska få sänkta löner. Däremot ska de få fler helt nya kollegor som börjar på särskilda avtal under några år istället för att fastna i bidrag och svartjobb.

Dessutom kommer det skapas nya företag och yrken som inte finns i Sverige i dag. Enligt en rapport från analysföretaget WSP som vi släppt under Almedalsveckan skulle särskilda ingångsavtal med bara något lägre löner kunna skapa mellan 35 000-80 000 nya jobb i Sverige.

Alla kort ligger alltså på bordet. Nu är det upp till LO att ta ansvar och se till att dessa jobb inte bara förblir ord på en lista från SCB. Människor som flytt från krig och drömmer om ett första jobb förtjänar bättre än så.

Martin Ådahl,
Chefsekonom, Centerpartiet