Soheila Fors skriver om hedersvåld.
1 av 2
Soheila Fors skriver om hedersvåld. - Foto: Privat/TT
Soheila Fors.
2 av 2
Soheila Fors. - Foto: Privat

Hedersvåld är inte som annat våld – tro mig, jag växte upp med det

Debattören: Att kalla hedersvåld för våld i nära relationer är bekvämt, men det berövar oss alla möjligheter att ta itu med problematiken.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Soheila Fors är initiativtagare till projektet Khatoon som jobbar för att bryta invandrade kvinnors isolering.

Jag är född i hederskulturen, jag liksom några hundra miljoner andra. Jag har drabbats av den. Jag möter varje dag offren för hederskulturen i vårt arbete inom Föreningen Khatoon. Kvinnor berättar om hur de hotats, misshandlats och ibland om hur de bränts eller amputerats för att släkten inte ska tappa ansiktet.

När jag nu står mitt i denna verklighet, som är fullt begriplig när man förstår kulturmönstren och samtidigt hör vettiga människor hävda att hedersvåldet inte finns så blir jag ofta alldeles mållös. Vad är det som inte går att se?

Avsikten med detta inlägg är kort och gott att förklara hur vi ser på hedersvåld och hur det skiljer sig från våld i nära relationer. Hedersvåldet begås i en helt annan kultur än det våld i nära relationer vi oftast möter. Grunden är ett annat sätt att se på individen med ibland andra offer, ibland andra förövare, ofta flera anstiftare och alltid andra mål.

Gruppkultur

Jag tror att det här kan vara svårt att förstå gruppkulturen om man kommer från en superindividualistisk kultur som den svenska där man bara träffar släkten på begravningar. Vi måste ändå börja där annars blir hedersvåldet obegripligt.

I en gruppkultur eller grupporienterad kultur ser man främst människan som en del av ett ”vi”, en del av en familj. I denna kultur är det familjen och släkten som representerar det yttersta värdet. Den enskilda individens väl är underställd gruppens.

Familjens och släktens ära är kulturens verkliga hårdvaluta i alla möten i samhället. Om en familj har heder kan medlemmarna gifta sig fint, de kan göra goda affärer och deras röst betyder något i samhället. Om en familj lever i skam blir de osynliga. De utesluts ur gemenskapen i samhället.

I en hederskultur pågår ständigt en social kreditvärdering där familjen, i omvärldens ögon, vandrar på en slak lina av heder, en heder som kan förloras på ett ögonblick och som kan ta generationer eller blodsoffer att återvinna.

Den enskildes handlande dra skam över hela gruppen eller ge hela gruppen ära. Jag citerar ur Pia Höjebergs Aylas Saga: ”Din släkt är din kropp Ayla. Pappa är huvudet, mamma händerna, dina farbröder fötterna, och så vidare. Händer det något med en del av din kropp, så angår det oss alla. Gör du något dumt med en del av din kropp så får vi skulden”.

Skam och heder känner inga avstånd. Det skamliga som en familjemedlem gör i Sverige drabbar familjemedlemmar i Turkiet. Påtryckningar från hemlandet där släkten halkat ner på den sociala stegen ligger bakom många av våra mest kända hedersmord. På samma sätt kan släkten i hemlandet inkassera heder när en släkting äras i Sverige.

Jag inflikar efterhand några typiska händelser så att du förstår hederskulturen: För några år sedan skulle en av våra vänfamiljer ha bröllop. Hadji som kallades Kurdistans frommaste muslim skulle gifta bort sin dotter. Med tre plastkassar fulla av buntade tusendinarsedlar åkte vi till guldsmeden med en av sönerna. Han ställde kassarna på bordet, guldsmeden sköt över askarna med smycken och sa tack.

- Ska du inte räkna pengarna, frågade pojken?

- Är inte du Hadjis pojke, frågade guldsmeden tillbaka, log och bar in kassarna.

Hedern var dyrbarare än guld och sedlar och heder var något Hadjis familj ägde! Guldsmeden visste att familjen aldrig någonsin skulle riskera sin verkliga skatt för lite guld. Det här var hans säkraste affär.

Vägen ut ur skammen

En familj i skam kan återfå sin heder men det kostar blod. Det svarta fåret som smutsar ner hela flocken måste försvinna. Då och först då återfår ”Vi:et” sin heder. Det är därför en hel släkt kan vara anstiftare till mordet.

Vi har själva räddat en flicka och hennes barn genom ett köksfönster medan släkten samlades i en angränsande lägenhet och hade samråd om hur de skulle döda henne. Vid dessa släktråd väljer man ut en gärningsman, en hjälte som ska rädda familjens ära.

Det är rationellt att välja ut en person som inte är myndig eftersom det utdömda straffet blir lägre. Det var inte länge sedan vi läste om Maria i Karlskrona. Maria flydde tvångsgifte i Kurdistan. Hon mördades av sin 16-åriga lillebror med 107 hugg.

Hovrätten ändrade domen på åtta års fängelse till fyra års sluten ungdomsvård och 500 kr till Brottsofferfonden med hänsyn till förövarens ålder. Jämfört med hedern var livet ett billigt pris. Han kom från fängelset som en 20-årig hjälte och släkten återfick sin ära. Alla var vinnare, utom Maria.

Läser man definitionerna av ”våld i nära relationer” så ser man bara en räcka handlingar räknas upp. Hela definitionen förutsätter vår individkultur där man kan se våldet som isolerade händelser, därför att vi lever isolerade och där förövaren ofta är en man och offret ofta en kvinna.

Att kalla hedersvåld för våld i nära relationer är bekvämt och kulturellt neutralt men det berövar samhället alla möjligheter att ta itu med problematiken.

Vår individualistiska kultur är bara en promille av hela mänskligheten. Vi ska nog akta oss för att se på andra med våra glasögon.

Soheila Fors,
Föreningen Khatoon

/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.