Kan vårt materiella välstånd förklara SD:s ökade popularitet?

Även om Sverige de senaste åren har tappat några placeringar i toppen av listan över världens mest väl stående länder, är det otvivelaktigt att vi tillhör ett land där majoriteten, tack och lov, fortfarande har det tämligen bra ekonomiskt och materiellt ställt. Våra grundläggande fysiologiska behov kan täckas med råge i många fall, vilket leder till att nya behov söks tillgodoses och uppfyllas.  

Fenomenet, att nya behov uppkommer hos människan i samband med att föregående tillgodosetts, elaborerade Abraham Maslow redan för 75 år sedan, och hans slutdragningar kan vara nyttiga för oss än idag, när vi söker förståelse för människans agerande och handlande.  

1943 lade Maslow grunden för den berömda behovstrappan, som består av fem trappsteg; på botten återfinns de grundläggande fysiologiska behoven, följt av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, samt avslutningsvis behoven rörande självkänsla och självförverkligande.

I takt med att den svenska befolkningen överlag har fått det bättre ekonomiskt ställt, verkar nya skeenden blivit viktigare än diverse skatter och subventioner, avdrag och tillägg. Istället har opinionsundersökningar visat att faktorer som trygghet och säkerhet prioriteras högre hos det svenska folket. En stor del av väljarna efterlyser i första hand ordning och reda i landet, och härvid har Sverigedemokraterna haft ett försprång gentemot de andra partierna, när de mer och tidigare än sina konkurrenter belyst vikten av att ha ett integrerat och homogent Sverige.  

På det här sättet har partiet samtidigt sökt attrahera väljare som efterlyser gemenskap – tredje trappsteget hos Maslow – och på så sätt än en gång skiljt sig från övriga partier, som förvisso närmat sig SD efter flyktingkrisen, i större eller mindre utsträckning.    

Socialdemokraterns löften om högre beskattning av de rika, och Moderaternas prat om lägre skatter och mer pengar i fickan, tycks väga för lätt gentemot SD:s politik rörande ansvarsfullt flyktingmottagande och hårdare straff för brottslingar, av deras ökade popularitet att döma.   

Har så det ökade behovet av trygghet, säkerhet och gemenskap hos individen, konkurrerat ut de ekonomiska aspekterna och gynnat SD?   

Ante Tepic,
Master i statsvetenskap