Priset på bitcoin har gått upp aggressivt de senaste åren.
Priset på bitcoin har gått upp aggressivt de senaste åren. - Foto: Pexels/Faksimil

Här är allt du behöver veta om kryptovalutan bitcoin

Bitcoin har fått minst sagt mycket uppmärksamhet de senaste åren, men vad är egentligen bitcoin, hur fungerar det och varför ska du bry dig? Här är allt du behöver veta om bitcoin.


Om artikeln

Denna artikel har faktagranskats av bitcoinexperten Totte Löfström, grundare och tidigare vd för den svenska handelsplatsen Trijo, där man bland annat kan köpa bitcoin.

Bitcoins prisrusningar har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, och i takt med att priset går upp är det också fler och fler personer som blir intresserade av att köpa bitcoin som investering. Men som med allting annat bör man akta sig för att investera i saker man inte förstår, så därför följer här en guide som ger dig allt du behöver veta för att komma igång.

1. Vad är bitcoin?

Bitcoin, ofta förkortat till BTC, är den första och ohotat största kryptovalutan, skapad 2009. Kryptovalutor är digitala eller virtuella valutor som använder kryptografi för säkerhet. Till skillnad från traditionella valutor som utfärdas av centralbanker (till exempel den svenska kronan, dollarn eller euron), är bitcoin decentraliserat och baserat på en teknologi som kallas blockchain. Ingen enskild aktör, till exempel en regering eller en bank, har kontroll över nätverket.

Bitcoin utvecklades för att erbjuda ett friare alternativ till de traditionella finansiella systemen. Bitcoin-transaktioner sker direkt mellan användarna, utan behov av mellanhänder som banker eller betaltjänster. Dessa transaktioner registreras på en offentlig databas, känd som blockkedjan eller "blockchain", som är tillgänglig för alla att granska och verifiera. Bitcoin är också begränsat till ett maximalt antal på 21 miljoner enheter, vilket gör det till motsatsen mot traditionella valutor som har inbyggd inflation.

2. Varför skapades bitcoin?

Bitcoin skapades som en respons på finanskrisen 2008, med syftet att erbjuda ett alternativt finansiellt system som är decentraliserat, öppet och censurresistent. Dess skapare, en hemlig individ eller grupp känd under namnet Satoshi Nakamoto, lanserade bitcoin i januari 2009.

Nakamoto kritiserade det traditionella banksystemet för dess brist på transparens, dess förmåga att "skapa pengar ur tomma intet" genom så kallad "fractional-reserve banking" och dess bristande motståndskraft mot finansiella kriser. Bitcoin skapades för att ta makten från centraliserade finansiella jättar och ge den tillbaka till vanliga människor. Genom bitcoin kan människor skicka pengar direkt till varandra, utan behov av en mellanhand, med transaktioner som är säkra, oåterkalleliga och registrerade i en öppet och transparent databas.

3. Vem skapade bitcoin?

Bitcoin skapades av en anonym individ eller grupp som gick under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Den exakta identiteten bakom Nakamoto är fortfarande okänd, trots många försök att avslöja den. I oktober 2008 publicerade Nakamoto bitcoins whitepaper, "Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System", som presenterade konceptet och principerna för kryptovalutan. I januari 2009 lanserade Nakamoto den första versionen av bitcoin-programvaran och skapade där med bitcoinnätverkets första "block", som vanligen kallas för "the Genesis Block" eller "Block 0".

4. Vad är en blockkedja och hur fungerar den?

En blockkedja är en decentraliserad och distribuerad databas, utformad för att registrera transaktioner eller annan data utspridd bland många datorer över hela världen. Varje datadel, eller 'block', innehåller information om transaktioner, inklusive tidsstämpel och en länk till det föregående blocket, vilket bildar en kedja av block - därav namnet 'blockkedja'.

I bitcoin-nätverket lagras alla transaktioner som har ägt rum i ett block. När ett block är fullt av transaktioner, vilket sker ungefär var tionde minut, läggs det till i blockkedjan i en process som kallas 'mining'. Vem som helst kan "minea" bitcoin, och på så sätt hjälpa till att hålla igång nätverket. Själva miningen består av att datorer tävlar om att bli först med att lösa ett svårt matematiskt problem. Den som först löser detta problem får lägga till det nya blocket på kedjan och belönas också med ett på förhand bestämt antal nya bitcoins - detta är den enda metoden för att skapa nya bitcoins.

Blockkedjetekniken bidrar till säkerheten och transparensen i bitcoin. Då varje block innehåller information om det föregående blocket, blir det extremt svårt att ändra eller förfalska informationen i ett tidigare block. Dessutom är hela blockkedjan tillgänglig för alla i nätverket att se och granska, vilket skapar en hög grad av transparens.

Det är dock viktigt att komma ihåg att en blockkedja i sig själv inte höjer säkerheten. Det krävs också att övriga delar av systemet är decentraliserat: från att ingen ensam "miner" har för mycket beräkningskapacitet så att de kan "ta över" nätverket, till att systemet för hur uppdateringar görs av bitcoinnätverket är decentraliserat och bygger på att vem som helst får föreslå förändringar, men att dessa måste godkännas av en majoritet av de som på olika sätt använder sig av nätverket.

5. Vad är ett proof-of-work system?

Proof-of-work (PoW) är en konsensusalgoritm som används i bitcoin-nätverket för att bekräfta transaktioner och lägga till nya block till blockkedjan. PoW är utformat för att vara svårt och tidskrävande, vilket förhindrar att användare skriver om historiken och skyddar nätverket mot olika former av attacker.

I bitcoin fungerar PoW genom att "miners" (deltagare i nätverket med hög beräkningskapacitet) löser komplexa matematiska problem. Dessa problem kräver en betydande mängd beräkningskraft och energi för att lösa, men lösningarna är lätt att kontrollera.

Ibland pratas det om att bitcoin har en hög energiförbrukning och att detta skulle vara ett resultat av att bitcoin bygger på gammal teknik. Detta är dock inte sant, då den höga energiförbrukningen är ett medvetet val av den eller de som uppfann bitcoin. Genom att designa systemet på ett sådant sätt att det kräver hög energiförbrukning blir det också väldigt dyrt för eventuella angripare att ta kontroll över nätverket. Många mindre kryptovalutor kan kapas med förhållandevis lite pengar, men för att kapa bitcoinnätverket skulle det krävas enorma summor pengar - så mycket att det inte är realistiskt för någon att göra det.

6. Hur många bitcoin får miners?

Belöningen för mining halveras ungefär var fjärde år i en händelse som kallas "halving". När bitcoin först lanserades var belöningen 50 bitcoins per block en miner skapade. I dag, efter flera halvningar, är belöningen sedan september 2021 6,25 bitcoin per block.

Denna process med halveringar av belöningen kommer att fortsätta tills alla 21 miljoner bitcoins har skapats, vilket förväntas hända runt år 2140. Efter detta kommer miners att belönas med transaktionsavgifter snarare än nya bitcoins för deras arbete.

7. Vad är en bitcoin-adress och en privat nyckel?

En bitcoin-adress är som ett kontonummer dit man kan skicka bitcoin. Adresser kan genereras utan några kostnader av användarens bitcoin-programvara. Det finns ingen gräns för antalet adresser som en användare kan ha, och det är vanligt att skapa en ny adress för varje transaktion för att öka anonymiteten.

En privat nyckel, å andra sidan, är en hemlig, alfanumerisk kod som är unik för varje bitcoin-adress och krävs för att godkänna överföringen av bitcoins från en specifik adress. Det är viktigt att skydda din privata nyckel och inte dela den med någon. Om någon annan får tillgång till din privata nyckel, har de full kontroll över dina bitcoins.

Sammanfattat kan man säga att din adress är ditt kontonummer, och att din privata nyckel är lösenordet som behövs för att skicka bitcoin från din adress.

8. Hur lagras och överförs bitcoins?

Bitcoins lagras i digitala "plånböcker", som kan vara programvara på en användares dator eller mobil, eller i en fysisk enhet (känd som en hårdvaruplånbok) som lagrar användarens privata nycklar offline. Det finns också webbaserade plånbokstjänster som tillhandahåller tillgång till bitcoins från alla enheter och platser.

Överföring av bitcoins från en adress till en annan sker genom att ägaren till avsändaradressen signerar en transaktion med sin privata nyckel, specificerar mottagarens adress och mängden bitcoins som ska överföras. Denna transaktion sprids sedan till bitcoin-nätverket där den bekräftas av miners och läggs till i blockkedjan.

Transaktioner kan vara helt privata och anonyma, eftersom endast bitcoin-adresserna är synliga i transaktionshistoriken, inte ägarnas identiteter. Dock bör det noteras att eftersom alla transaktioner registreras i blockkedjan, kan en användares bitcoin-historik spåras om deras identitet någonsin blir associerad med deras adress.

9. Hur bestäms priset på bitcoin?

Priset på bitcoin bestäms av marknadens utbud och efterfrågan. Eftersom det maximala antalet bitcoins som kan existera är begränsat till 21 miljoner, är utbudet begränsat. Efterfrågan, å andra sidan, varierar beroende på många faktorer, inklusive allmänhetens uppfattning om bitcoin, regleringar, mediabevakning, tekniska uppgraderingar, marknadsvolatilitet och ekonomiska händelser.

När fler människor vill köpa bitcoin än att sälja det, stiger priset. Omvänt, om fler människor vill sälja bitcoin än köpa det, sjunker priset. Bitcoin-börser runt om i världen tillhandahåller plattformar för att köpa och sälja bitcoins mot traditionella valutor eller andra kryptovalutor, och de olika transaktionerna på dessa börser bidrar till det nuvarande marknadspriset för bitcoin.

10. Varför är bitcoin volatilt?

Bitcoin är känt för sin volatilitet, att priset kan variera mycket på kort tid. Detta beror på flera faktorer. För det första är bitcoin fortfarande relativt nytt och många investerare och handlare är osäkra på hur de ska värdera det, vilket kan leda till stora prisförändringar baserade på nyheter eller händelser.

För det andra, på grund av det begränsade utbudet av bitcoins, kan stora köp eller försäljningar påverka marknadspriset i hög grad. Dessutom är en stor andel av de befintliga bitcoins koncentrerade till ett relativt litet antal ägare (kända som "valar"), vilket gör marknaden ännu mer känslig för stora transaktioner.

För det tredje spelar spekulation en stor roll för bitcoin-priset. Många investerare köper bitcoin i hopp om att priset kommer att stiga, snarare än att använda det som ett betalmedel. Denna spekulation kan förstärka prisförändringar.

11. Är bitcoin olagligt?

Den juridiska statusen för bitcoin varierar stort runt om i världen. I vissa länder, som Japan och Storbritannien, har bitcoin blivit erkänt som en form av pengar och kan användas för att köpa varor och tjänster. I andra länder, som Kina, har strikta regleringar införts som begränsar eller till och med förbjuder användning och handel med bitcoin.

En stor juridisk fråga är hur bitcoin ska klassificeras för skatteändamål. I USA , till exempel, behandlar Internal Revenue Service (IRS) bitcoin och andra kryptovalutor som egendom snarare än valuta, vilket innebär att kapitalvinstskatt kan tillämpas på bitcoin-transaktioner.

En annan fråga är användningen av bitcoin för olagliga ändamål, som penningtvätt eller olagliga drogköp. Många länder har infört regleringar för att försöka förhindra sådan användning av bitcoin, men dess anonyma natur gör det svårt att spåra.

Det är också värt att notera att regelverket kring bitcoin ständigt utvecklas och varierar mellan länder. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad med de senaste lagarna och reglerna i ditt land om du är intresserad av att använda eller investera i bitcoin.

12. Är bitcoin lagligt i Sverige?

Ja, användning och handel med bitcoin är lagligt i Sverige. Det är också lagligt att köpa och sälja bitcoin som en investeringsprodukt. Bitcoin räknas däremot inte som en officiell valuta i Sverige. I stället klassificeras det som en tillgång och eventuella vinster från handel eller försäljning av bitcoin kan vara föremål för kapitalvinstskatt. På deklarationen är det den så kallade K4-blanketten som ska användas när man deklarerar bitcoinhandel. Under rubriken "Övriga tillgångar" ska man skriva in den information Skatteverket behöver.

Skatten på bitcoin är 30 procent av vinsten, men du får också göra avdrag på 70 procent av eventuella förluster.

Företag som tillhandahåller tjänster relaterade till bitcoin, till exempel börser eller plånböcker, kan behöva följa bestämmelserna i penningtvättslagen och kan behöva en licens från Finansinspektionen.

13. Vilka användningsområden finns för bitcoin?

Det finns flera användningsområden för bitcoin. Det mest uppenbara är som en digital valuta för att köpa varor och tjänster. Även om antalet företag som accepterar bitcoin direkt fortfarande är relativt litet, växer det ständigt.

Bitcoin används också ofta som en investering. Många människor köper och äger bitcoin i hopp om att dess värde kommer att öka över tid. Dessutom kan bitcoin fungera som en "säker hamn" under perioder av ekonomisk osäkerhet - inte helt olikt den roll guld har i dag.

På grund av dess pseudonyma natur används bitcoin också för att överföra pengar anonymt. Detta kan vara användbart för att skydda integriteten, men det har också lett till kritik för att det underlättar olagliga aktiviteter.

Slutligen, för människor i länder med instabil ekonomi eller begränsad tillgång till banktjänster, kan bitcoin erbjuda ett alternativt sätt att lagra rikedom och genomföra transaktioner.

14. Hur ser framtiden ut för bitcoin?

Framtiden för bitcoin är osäker och ämne för mycket debatt. Å ena sidan finns det entusiaster som tror att bitcoin kan bli en världsomspännande valuta och förändra hur vi tänker på pengar. Å andra sidan tror vissa att bitcoin är en bubbla som kommer att spricka, antingen på grund av reglering, tekniska problem, eller en enkel brist på intresse från allmänheten.

En sak är säker: utvecklingen av bitcoin kommer troligen att påverkas av regleringar. Hittills har regeringar varit osäkra på hur de ska hantera bitcoin, men det är troligt att vi kommer att se mer reglering framöver, vilket kan påverka hur bitcoin används och dess pris.

15. Hur gör man för att köpa bitcoin?

Det enklaste sättet om man vill köpa bitcoin är att bli kund hos en bitcoin-börs eller en bitcoin-växlare. Det finns många olika börser och växlare, men generellt är det bättre att använda en svensk aktör jämfört med en utländsk sådan. I Sverige har vi i dag en handfull aktörer: Trijo.se som är den enda renodlade börsen, samt Safello, Btcx och Quickbit som är växlare.

I dag erbjuder de allra flesta börser och växlare allt man behöver för att komma igång, som att köpa och sälja, möjlighet att sätta in "vanliga" pengar och att sedan förvara dina bitcoin på börsen eller växlarens plattform.

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!