Maktkamp24:s bloggpanel vecka 33

Folkpartiet i allmänhet och Nyamko Sabuni i synnerhet har med förslag och uttalanden om burkaförbud i skolan, kortare föräldraledighet för invandrare och låglönejobb för invandrare senaste veckan fått intensiv kritik för att om inte vara främlingsfientliga så åtminstone "fiska i grumliga vatten" och flörta med sd-väljare. Är det ideologisk kris i fp, en omsvängning  av deras politik eller är bara vanlig valrörelse?

Anders: Socialliberaler i min närhet har slitit sitt hår, och det kan jag förstå, särskilt när den f.d. politiske sekreteraren Willy Wiitala på Newsmill visar på hur det hela är planerat för att vinna invadnringskritiska röster. Att sätta upp ett separat lag- och välfärdssystem för invandrare är en kraftig ideologisk omsvängning, och den som gick med i partiet under Westerbergs dagar känner sig nog lite lost.

Johan:  Man kan tycka vad man vill om Nyamko Sabunis förslag, men det är ett enormt svaghetstecken att alla integrationspolitiska utspel filtreras genom ett sd-prisma. Hon har lagt ett förslag som hon av allt att döma tror på, och då är det rimligen upp till hennes kritiker att visa varför förslaget är dåligt. Det största tecknet på att det råder valrörelse är annars alla försök att dunka sd-stämpeln i huvudet på politiska motståndare.

Emma: Ibland undrar jag om vi befinner oss i ett läge där liberala värderingar kanske inte har nån bäring längre. Vilket är en smått deprimerande tanke. Lite hönan eller ägget, är det övervakar- och överförmyndarmentaliteterna som skapade det, eller har vi som väljare bett om att få det så här? Från mitt håll känns det som en ideologisk "kris" om utgångspunkten är att det liberala är/var viktigt. Men avsteg från de ideologiska grunderna är inte fp särskilt ensamma om. I så fall krisar det väl egentligen i de flesta partierna.

De rödgröna ligger under i alla opinionsmätningar och även om procentskillnaderna är små mellan blocken är förändringen över tid väldigt stor. Vilka är de rödgrönas största misstag? Hur kunde de tappa en så stor ledning?

Emma: På nåt filosofiskt plan kan man ju undra om det går att göra fel när man håller sig till nåt slags principiellt och ideologiskt grundläge. Men tiderna förändras och överlag får jag ibland känslan av att få partier lyckas göra utspel som upplevs förankrade bland medborgare. På sistone har jag t.o.m. undrat hur mycket partierna själva styr över valrörelserna; om utspelen handlar om människors behov eller om det mediala tvånget att vara säljande i nyhetsvärderingen har övervikt. Kanske är det ett misslyckande att ta hänsyn till att få plats bland rubrikerna. Å andra sidan går det idag inte att lyckas utan dem, säger alla som kan nåt i ämnet.

Anders: De lät alliansen bli opposition igen. De har inga gemensamma förslag, deras arbetsgrupper bråkar, men det gör ingenting för de kan ha glada dagar med att skrämma om skattechocker och kommunism. Det hade varit skönt om de rödgröna varit lika fula som alliansen och presenterat sin politik två veckor innan valdagen (som nu tycks bli fallet), och fokuserat debatten på tillståndet i Sverige fram tills dess. Borgarna är bäst i opposition - det visar inte minst dagens arbetslöshetssiffror.

Johan: De rödgrönas problem är att socialdemokraterna, som ju dominerar oppositionen, egentligen är ganska överens med regeringen i de flesta stora frågor. Denna enighet har dock inte märkts i tonläget. Sahlin och Östros har skällt som bandhundar under hela mandatperioden, men när det väl drar ihop sig till val accepterar de huvudparten av alliansens skattesänkningar. De tyder på att det rödgröna valkrutet är fuktigt.

Vad hoppas du upptar den politiska debatten den kommande veckan?

Johan: Med Sifo-facit i hand kan vi konstatera att alliansen har allt att vinna på att vänstern fortsätter leverera förslag om butlers i tunnelbanan och könsneutrala toaletter, så låt oss ha en rejäl debatt om detta. Sossarna i Stockholm kan kanske föreslå en sammanslagning av tunnelbanan och Gröna Lunds Jetline?

Emma: Jag har ju mina hjärtefrågor som jag alltid hoppas ska få plats, datalagringsdirektiv och FRA till exempel - men just i dag känner jag lite att jag är glad om det generellt får handla om politik på riktigt istället för vandel hos enskilda.

Anders: Att Alliansfritt Sverige blir bok! Nej, skamlös reklam åsido så borde ju någon liberal med självrespekt lyfta fram och fråga vad fan Folkpartiet håller på med. Vad presenterar de nästa valrörelse? Ingen allmän sjukvård för invandrare så de ska blir mer motiverade att jobba för att överleva? Kan man ens som liberal rösta på alliansen med fp:s hållning till invandrare, och kd:s hållning till homosexuella?

Vilken politiker har utmärkt sig mest den gångna veckan?

Emma: Maud Olofsson tog bladet ur munnen och berättade att integritet inte var en fråga för c längre. Centerpartiets öppenhetsmanifest är till och med skrotad. Tråkigt för samhället men ändå nånstans bra att hon var ärlig med det.

Johan: Ilija Batljan och Carin Jämtin får den här veckans pris för tunnelbaneutspelet, helt klart.

Anders: Ilija Batljan och Carin Jämtin skapade ramaskri inom högern genom att nämna ordet "butler". Som tur är verkar det som fler och fler greppar vad förslaget egentligen handlade om: Att öppna upp för privata tjänsteföretag att i anslutning till kollektivtrafiken spara tid åt folk på väg till och från jobbet. Det enda kommunen skulle betala var eventuell upprustning (som verkligen behövs) och byggnationen av framtida förskolor närmare stationerna så folk slipper kaika runt. Det väcker också frågan: Vad vill borgarna göra med Stockholm?