Beslut hävs: Pridesymboler får sitta kvar på biblioteket
Vallokalen i Mölnlyckes bibliotek får ha kvar sina Prideflaggor. Det bestämdes under valnämndens möte under söndagen.
Efter att Härryda kommun firat Europride förra veckan hade de låtit Prideflaggor hänga kvar i biblioteket.
Men när biblioteket används som vallokal tog de ner Pridesymbolerna efter påtryckningar från Sverigedemokraterna.
Det var efter en begäran av SD som valnämnden beslöt att låta flaggorna plockas ner. Sverigedemokraterna menar att symbolerna är vänsterpropaganda.
– Hela den svenska Pride-rörelsen är så vänsterpolitisk så vi menar att detta är otillbörlig valpåverkan, säger Calle Johansson, gruppledare för Sverigedemokraterna i Härryda, till SVT.
Symbolerna får vara kvar
Men, nu ändrade valnämnden beslutet efter ett möte de höll under söndagen.
Det var valnämndens Weine Samuelsson (M) som i fredags tog beslutet att flaggorna skulle plockas ner, och han menar att beslutet skedde på länsstyrelsens rekommendation.
– För det var symboler i biblioteket som inte ska finnas och därför rekommenderade de att de skulle tas ner. De här flaggorna, sa han till SVT angående beslutet att ta ner flaggorna.
Det här säger han om det nya beslutet:
– Det innebär att Pridematerial som fanns i Mölnlycke bibliotek inte riskerar röstningslokalens neutralitet eller kan påverka väljarna. Därför får det vara kvar, säger Weine Samuelsson till Sveriges radio. Han fortsätter:
– Vi gjorde en bedömning utifrån en rekommendation från länsstyrelsen men nu bedömer vi att Pridesymbolerna inte är politiska.
Vad regnbågsflaggan står för
Regnbågsflaggan har färgerna röd, orange, gul, grön, blå och lila. Varje färg har en egen mening, men i helhet så står flaggan för stolthet. Att vara homosexuell, bisexuell och/eller transperson.
Den står för mångfald, tolerans och att ha respekt för sina medmänniskor. Flaggan är en symbol som används flitigt i hbtq-rörelsen och skapades i USA på 1970-talet av Gilbert Baker.
"Ohälsosamma mansnormer är ett av de större problemen vi har i samhället i dag, både inom jämställdhetspolitiken men även som något som framkallar psykisk ohälsa och våld. Det krävs att den här frågan tas på större allvar", det skriver Max Karlsson från CUF i en debattartikel, läs den här.
