CUF: Machokultur – ett allvarligt jämställdhetsproblem

I dag går den årliga prideparaden i Stockholm. 45 000 personer beräknas gå den 4,3 kilometer långa promenaden mellan Stadshuset och Östermalms IP i kärlekens, frihetens och öppenhetens namn. 

Men årets prideparad kommer vara något extra. 

Årets prideparad är den första efter höstens #MeToo-uppror. Ett uppror där tystnadskulturen äntligen bröts, där män äntligen fick stå till svars för sina övergrepp och sexuella trakasserier. En aspekt som däremot inte lyftes vidare högt i upproret var mansnormer, ett problem som är en bakomliggande orsak till många av de andra problemen.

Machokulturen är normer som förklarar hur du ska vara som man. Alla män passar inte in i machokulturen men alla måste på något sätt förhålla sig till den. Normerna talar om för oss att en man inte ska visa känslor eller söka hjälp, känslor ska istället uttryckas genom våld.

Vi ska vara vältränade och framgångsrika och vi måste framförallt vara heterosexuella. För att bevisa att vi är hetero så ska man visa så lite feminina drag som möjligt och vi ska dessutom uttrycka vilka kvinnor vi vill ligga med och kalla andra killar för “jävla bög”.

Här skapas ett snack. En jargong som brukar kallas för "locker room talk" för att det är så det ser ut i omklädningsrum med bara män och pojkar. Man använder feminiserade uttryck som skällsord och försöker bevisa andra killars icke-heterosexualitet. I snacket så objektifieras även kvinnor och man pratar om vilka kroppar som ska sättas på. Här skapas sexistiska värderingar hos pojkarna som gör att de tror sig ha rätt att se kvinnor som objekt.

På så sätt knyts säcken ihop. Snacket som skapar värderingar och kulturen som skapar snacket. Det är när säcken är ihopknuten som det får konsekvenser, både för männen själva men också för kvinnor.

Att män inte får visa känslor eller söka hjälp gör att endast var tionde besökare på ungdomsmottagningen är man, samtidigt som cirka 70 procent av alla som tar sitt eget liv är män. Att vi accepterar våld som ett sätt att uttrycka känslor bidrar till att 80 procent av alla som döms för misshandel är män och majoriteten av alla som drabbas av våld är män. 

Våldet tillsammans med de skeva värderingarna bidrar även till våldet och de sexuella trakasserierna mot kvinnor. 14 procent av kvinnor i åldrarna 16 till 24 uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under 2016, cirka 1 procent bland männen. Män misstänks för 97 procent av alla sexbrott.

Sexismen gör dessutom att män som är vana med den här kulturen bedömer kvinnor och män annorlunda, till exempel vid anställningar, förtroende och i bemötande och gör att kvinnor ofta får det mycket tuffare i miljöer som annars domineras av män.

Så tänk på detta när ni ropar för jämställdhet. Ohälsosamma mansnormer är ett av de större problemen vi har i samhället i dag, både inom jämställdhetspolitiken men även som något som framkallar psykisk ohälsa och våld.

Det krävs att den här frågan tas på större allvar, att fler människor engagerar sig, att lärare får bättre kunskap om hur man motverkar problematiken, att föräldrar lär sina barn att inte följa normerna samt män som säger ifrån.

Vi måste börja ställa oss frågan om hur vi ska bli bra människor istället för hur vi ska bli ”riktiga” män eller kvinnor. Endast då kan vi få ett jämställt samhälle.

Max Karlsson
Centerpartiets ungdomsförbund, Järna