Rysligt hotell utforskas i "The devil in me"
Antologiserien "The dark pictures" har med sina rysare lyckats locka nya spelare till soffan. I höstens utgåva "The devil in me" utforskas ett rysligt hotell, kontrollerat av en seriemördare.Vi ville ha ett mänskligt hot, säger regissören Tom Heaton.
"The dark pictures" är en antologiserie med fristående spel med olika rollfigurer och händelser, utvecklade av brittiska Supermassive.
Hittills i serien har utkommit "Man of Medan" (2019), "Little hope" (2020) och "House of ashes" (2021).
Gemensamt är att det rör sig om rysare i nutid med kopplingar till någon form av historisk händelse eller myt. En grupp människor sätts på prov och måste övervinna en fasa, där en eller flera personer kan omkomma under berättelsens gång utifrån spelarenas val.
Spelen går med fördel att spela med andra, i soffan eller via nätet.
"The devil in me" släpps den 18 november till Playstation 4/5, pc och Xbox One/Series.
Några dokumentärfilmare som arbetar på ett tv-program om seriemördare bjuds in till ett öde hotell. Hotellet är en slags modern kopia av HH Holmes ökända "mordslott", det hotell där USA:a första kända seriemördare dödade sina gäster i samband med världsmässan i Chicago 1893.
Snart står det klart att hotellägaren inspirerats lite väl mycket av föregångaren.
— Hotell är läskiga. Det är byggnader som är gjorda för att ha mycket folk. Men de känns ofta tomma – exempelvis på natten. Det är långa korridorer, och allt ser likadant ut, säger Tom Heaton, regissör vid utvecklaren Supermassive.
"The devil in me" är det fjärde rysarspelet i Supermassives antologiserie. Alla är fristående, men uppbyggda på ett liknande sätt.
Spelaren kontrollerar de fem i dokumentärteamet i omgångar. Det går också att dela upp rollfigurerna och spela tillsammans med en eller flera andra, i soffan eller via nätet.
Lockar ovana spelare
Samarbetsupplägget har gjort att partners, familjemedlemmar och kompisar som normalt sett inte spelar så mycket spel bjudits in – och fastnat, enligt Heaton.
— Vi har skapat en låg tröskel för att testa. Du behöver inte vara särskilt skicklig, eller ens "klara" spelet, eftersom det mer är en berättelse du engagerar dig i. Det är ett privilegium för oss att få vara en inkörsport till spelande.
"The devil in me" är något längre än tidigare "The dark pictures"-titlar – omkring sju timmar – och nytt är små pussel, ökat användande av föremål och att figurerna numera kan springa.
— Vi har byggt en väldigt passionerad och entusiastisk publik. Vi vill försöka att få den att växa, och ett sätt är att addera funktioner, säger Heaton och fortsätter:
— Samtidigt är det viktigt att vi inte skrämmer bort den publik vi byggt upp, så de nya funktionerna passar bra ihop med valen, den starka berättelsen och fokuset på relationer och karaktärer.
Vem överlever?
Vilka som överlever spelet är upp till spelarnas val. Alla fem kan klara sig, eller ingen – och alla variationer däremellan. Supermassive uppger med viss självbelåtenhet att huvudrollsinnehavarna kan dö på de mest rysliga sätten hittills.
— När figurer omkommer i våra spel så fortsätter berättelsen, så det är inte nödvändigtvis dåligt för berättelsen. När du ser en skräckfilm så väntar du dig att några ska dö, och det är detsamma i våra spel.
"The dark pictures" tar säsongspaus i och med "The devil in me", även om nästa spel redan är under utveckling.
— Vi har tänkt oss att göra åtta "The dark pictures"-spel, det känns rätt naturligt att dela upp dem i två säsonger. Det ger oss en chans att se tillbaka på vad vi gjort, och jag tror att vi kommer att göra ändringar, säger han.
