Kulturarv hotas även i fredstid

Rysslands militära attacker på kulturarvet i Ukraina har lett till ett svenskt "uppvaknande", framhåller Anna McWilliams, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hon är också en av författarna till en ny rapport om hoten mot kulturarv i Sverige. Inga specifika kulturarv pekas ut i rapporten. Men på många svenska museer pågår nu diskussioner om vilka objekt som ska skyddas – och på vilket sätt – i händelse av krig, framhåller hon. Kulturarvet kan dock hotas på många andra sätt än av militära anfall.

— Vissa hot är mer troliga och det är inte att det ska trilla bomber över oss här och nu. Totalförsvaret ska ju dimensioneras så att vi kan klara det – om det händer – men det finns andra hot som redan är här, säger hon.

Våren 2022 pekades Ingmar Bergman och Astrid Lindgren ut som nazister på affischer i busskurer utanför svenska ambassaden i Moskva. Bilderna fick stor spridning i sociala medier.

— Där handlade det framför allt om att skada Sverigebilden, säger Anna McWilliams.

"Andra aktörer"

Även koranbränningarna lyfts fram som ett hot mot kulturarvet, inte minst om de leder till terrorattentat.

— Vissa händelser kan drivas på av andra aktörer. Från Rysslands sida till exempel skulle det kanske vara fördelaktigt om svenska demokratiska processer framställs i dålig dager. Man driver på de här narrativen och försöker skapa ännu mer konflikt.

Cyberattack

I Storbritannien är British Library fortfarande lamslaget efter en digital cyberattack i höstas som slagit ut kataloger och datasystem. Enligt uppgift i brittiska medier kommer attacken från den kriminella ransomware-gruppen Rhysida, som tros ha ryska kopplingar.

— Bibliotek är något som vi kommer att titta lite närmare på framöver, säger Anna McWilliams.