Föränderlig nordbo i största museisatsningen
Samiska Inga på 1500-talet och den hiv-smittade bildkonstnären Lars. Båda är utvalda huvudpersoner i Nordiska museets största satsning hittills, den nya basutställningen "Nordbor".
Öppnar 10/2 på Nordiska museet på Djurgården i Stockholm. Den nya basutställningen handlar om livet och människorna i Sverige och Norden under 500 år och är gjord utifrån museets omfattande samlingar. Arbetet har pågått i fem år och utgör finalen i museets 150-årsjubileum. Natur, familj och tanke utgör utställningens huvudspår.
Vem är nordbon och vem har hon varit de senaste 500 åren? Väldigt många, väldigt olika, är det enkla svaret från Nordiska museet i Stockholm. Inga i Tingavaara, här gestaltad av skådespelaren Åsa Simma, inleder.
Enligt skatteförteckningarna ägde Inga stora mängder silver och värdefulla tyger, här blir hon symbol för ett handelsnätverk i norr som fanns redan innan Sverige blev nation. Men också för hur de nordiska kungarna slutet av 1500-talet vill öka kontrollen över samerna och deras rikedomar.
— Svenskarna ber till Jesus, jag ber till Máttaráhkká, urmodern, säger Inga i en film och ifrågasätter varför hertig Karl bestämt sig för att Sverige sträcker sig ända upp till ishavet.
Nattligt plugg
Berättelsen om nordborna börjar i det samiska och slutar med bland andra Abdullah, ensamkommande på hvb-hem i Älvdalen som skickat in sin matékanna, flitigt använd när han pluggade på nätterna för att ta studenten och börja på juristprogrammet. Carl Michael Bellmans käpp och långharpa finns visserligen bland de drygt 4 000 föremålen, men den 27 rum stora utställningen fokuserar ändå på den så kallade "vanliga människan" och hennes kulturhistoria.
Bland de oräkneliga nordbor som dyker upp, däribland Pilt Karin Ersdotter – "den vackra dalkullan" – får ett tjugotal personer, plus den syrianska familjen Barsom i Örebro, representera tidens rörelser genom filmade miniporträtt. De är alla dokumenterade i museets samlingar, så även den tyske köpmannen Samuel Kiechel vars unika reseberättelse från 1586 finns bevarad.
Han klagar på nordiska drycker, förvånas över fattiga bönders fina silverskedar och fryser.
— Till slut får han ett par samiska skor som gör att han han inte längre fryser om fötterna – han är så fascinerad över det. Det blir som att Inga och Samuel möts, säger Elna Nord, avdelningschef och projektledare.
Liten dödskalle
Stor kraft har lagts på att göra "Nordbor" till en rumslig upplevelse. Den som klickar på skärmarna kan få varje föremåls historia, inklusive den lilla snidade dödskallens, den som en gång tillhörde Anna Maria Adamsdotter, förhörd för spådomskonster i Karlskrona 1707.
Ny forskning gör dödskallen till världens äldsta föremål som kan knytas till en romsk magisk tradition.
Avslutningsvis får alla besökare fotografera sig själva.
— Så skapas det hela tiden nya Norden, allt är i förändring. Jag hoppas att besökarna ska känna att det är människorna här och nu som påverkar nästa led i berättelsen, säger Elna Nord.
