Han får Bermanpriset
Eduardo Halfon från Guatemala tilldelas årets Bermanpris. Han får det för sina skildringar av hur "slump och våld påverkar människor, oavsett språk eller kultur”. Men han är splittrad inför sin judiska bakgrund.
Född: 1971 i Guatemala
Bor: I Berlin sedan tre år, innan det bland annat i Frankrike och Nebraska.
Familj: Fru och en son, 7 år.
Aktuell: Tilldelas Bermanpriset för 2024. Hans bok "Canción" översätts kommer i höst på svenska. Hans nya bok "Tarantula" ges ut i juni.
Karriär: Har fått en rad priser och utmärkelser för sitt författarskap, bland annat Premio Nacional de Literatura de Guatemala.
Om att hitta skrivandet: "Det bara hände. Det var ingen tankeprocess bakom det. Jag kom inte från en litterär familj, jag var ingenjör. Jag hade aldrig läst böcker, jag var den värsta kandidaten till att bli en författare. Jag snubblade över böcker och skrivandet."
Han har skrivit om sin polska morfar som satt i koncentrationsläger i sex år och sin libanesiske farfar som blev kidnappad i Guatemala. Eduardo Halfons berättelser kretsar ständigt kring de lager som utgör vår identitet.
— Vad är identitet, något fast eller inte, något jag ärvt från mina far- och morföräldrar? Kommer den från landet jag är född i, fast jag inte bor där?, undrar årets Bermanpristagare, på plats i Stockholm.
Strålande glad berättar han att utmärkelsen var överraskande men vältajmad – prissumman på 750 000 gör att han kan bo kvar med familjen i Berlin istället för att återvända till Guatemala.
— Priset bestämde det åt oss. Nu kan vi stanna i Berlin två, tre år till och jag kan skriva. Det är fantastiskt.
Fann farfars kidnappare
Romanen "Canción" lyfts särskilt fram av Bermanprisets jury. Boken handlar om en författare vid namn Eduardo Halfon som reflekterar över hur hans judiske och syrisk-libanesiske farfar blev kidnappad av gerillan i Guatemala på 1960-talet.
— För första gången bestämde jag mig för att kliva in i Guatemalas inbördeskrig, för jag hittade en väg: jag fann min farfars kidnappare, säger Halfon och berättar att han intervjuade de ansvariga till sin research.
Själv växte han upp skyddad från kriget, han flyttade tidigt till USA, och distanserade sig från både sin guatemalanska och sin judiska bakgrund. När en journalist frågade: "vilka böcker som du inte läst har påverkat dig mest" visste han genast svaret: den judiska skriften Torah och "Popol Vuh", med heliga maya-skrifter.
— Jag förstår inte varför jag försöker fly från min identitet, samtidigt som jag söker efter den, genom skrivandet, säger Halfon.
"I mitt namn"
Hans böcker om diasporans förgreningar utspelas i självbiografiska miljöer och Halfon använder ofta sitt riktiga namn – så många förutsätter att allt är sant.
— Jag tror att det beror på det lilla tricket att han bär mitt namn – jag säger "han", för vi är väldigt olika. Vi har olika personligheter, olika temperament och han röker väldigt mycket, säger Eduardo Halfon och ler spjuveraktigt.
Men när han pratar om att ta emot ett judiskt pris blir han allvarlig.
— Det är väldigt svårt att se sig i spegeln som jude nu, med vetskapen om vad som händer i Gaza. Det urskillningslösa dödandet av barn och kvinnor är något vi inte kan acceptera. Och att det görs i mitt namn – det är smärtsamt.
