Domen efter finalen: Platt och förlegad

De svenska kulturkrönikörerna är överens. Finalen i Eurovision var inget vidare. Hela tävlingen överskuggades av protesterna mot Israels medverkan som pågick utanför arenan och mellanakterna beskrivs som en kollaps utan stjärnglans.

"En kavalkad av äldre profiler och trotjänare och fyra meningslösa Abbatarer som toppades av att Loreen satt fast i en stol", sammanfattar Aftonbladets Markus Larsson.

Hanna Fahl, reporter på DN, beskriver finalen som "märkligt platt".

"Hur är det möjligt att gå från en av Eurovisionhistoriens bästa semifinaler i torsdags, till en final där mellanakterna bestod av Björn Skifs, Charlotte Perrelli (igen), Abbatarer och en Loreen som satt och vinglade konstnärligt på en stol i en kvart?", frågar hon sig.

Larsson "killgissar" att det beror på att för många stora artister hoppat av i protest och konstaterar att SVT nog inte kunnat göra det så mycket bättre utifrån den rådande situationen.

Johan Lindqvist i Göteborgs-Posten tycker att Nemo vann en välförtjänt seger. Men undrar samtidigt om det inte var i Malmö som Eurovisions rosaskimrande bubbla till slut sprack.

"Ingen människa står i längden ut med en bubbla där allt är på låtsas. Ingenting kan pågå i ett parallellt universum. Inte ens Eurovision song contest", skriver han.

Expressens Maria Brander drar också en lättnadens suck över att det till slut blev Schweiz som tog hem det hela.

"Vad som hade hänt om Israel faktiskt vunnit får vi aldrig veta. I stället blev det inte mer dramatiskt än att lycklige Nemo inte bara knäckte koden, utan även sin egen glas-statyett. Ett lyckligt slut som ändå lämnar mig med den olustiga känslan av att vi bara var en hårsmån från något mycket värre.