Sverige kritiseras som bromskloss på klimatmöte
Kravet på klimatskadestånd dominerar FN-mötet COP27 i Egypten. Sverige är ett av de länder som går emot de fattigare ländernas önskan om en ny fond för finansiering av skador och förluster – vilket får kritik.
En av de stora stridsfrågorna under klimatmötet COP27 handlar om vem som ska betala för de skador och förluster ("loss and damage" i klimatsammanhang) som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna och som väntas bli ännu värre i framtiden.
I värsta fall kan det handla om förlust av människoliv men det kan också handla om förluster i termer av ekonomiska värden, trygghet i livsmedelsförsörjningen, tillgång till rent vatten och liknande.
Ur de mest utsatta ländernas perspektiv handlar det mycket om att få finansiellt stöd för att kompensera för skador och förluster. Det finns en rad olika tankar och idéer om hur det kan gå till. Frågan handlar också om klimaträttvisa, att rikare länder, som har stått för den största delen av utsläppen, ska erkänna sitt historiska ansvar för klimatförändringarna.
EU och USA finns bland dem som håller emot. Det vore väldigt kostsamt att kompensera låginkomstländer ekonomiskt, i synnerhet som det inte finns något tydligt tak för hur mycket pengar det skulle kunna handla om.
— Betala för skador och förluster!
Slagropet ekar då och då mellan väggarna på de stora konferenskomplex i Sharm el-Sheikh som har samlat tiotusentals delegater för klimattoppmötet COP27. Den stora stridsfrågan handlar om finansiering för klimatrelaterade skador och förluster.
De mest utsatta länderna kräver kompensation från de länder som har har stått för lejonparten av de klimatskadliga utsläppen av växthusgaser. Men rikare länder håller emot – om de skulle erkänna historiskt ansvar för klimatförändringarna skulle skadeståndskraven kunna bli astronomiska.
Nattmangling
Att EU och USA ens gick med på att frågan om skador och förluster kopplat till finansiering togs med på den officiella dagordningen ses som ett genombrott i Sharm el-Sheikh. Men hur kompensationen ska se ut och på vilket sätt den ska betalas ut finns det vitt skilda uppfattningar om – vilket lär leda till sena sittningar på COP27.
— När det gäller frågan om skador och förluster kan man vänta sig nattmangling. Det är den fråga som kommer att bli allra tuffast på sluttampen, säger Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, till TT:s utsända i Sharm el-Sheikh.
— Det är som bäddat för att bli en stor konflikt de sista dygnen. Det handlar om huruvida vi ska komma härifrån med en så kallad facilitet, att man inrättar en fond. Eller om det är något som det ska förhandlas vidare om eller något som ska skötas inom ramarna för existerade institutioner, till exempel Gröna klimatfonden.
Existerande kanaler
Sverige och EU motsätter sig en ny fond eller facilitet för att finansiera återuppbyggnad efter bland annat väderrelaterade katastrofer.
— Inriktningen från svensk och EU:s sida är att en fond inte löser de problem vi alla gemensamt vill lösa. Den frustration många utvecklingsländer känner gällande tillgång till finansiering genom fonder som redan finns bedömer vi kommer att omfatta också en ny fond om den inrättas, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie.
— I stället vill vi se till att den finansiering som behövs kanaliseras genom de existerande kanaler som finns, inte att vi ska lägga tid på att skapa en ny fond som vi inte säkra på hur den kommer att fyllas med innehåll.
Klimataktivisten Greta Thunberg är kritisk till den svenska linjen.
"Den här fonden skulle ge avgörande stöd för de mest drabbade – det är en fråga om liv och död för otaliga människor", skriver hon på Twitter.
"Vill förhala"
Sverige risas också av representanter för den internationella paraplyorganisationen Climate Action Network (CAN).
— Sverige blockerar alla former av framsteg inom EU för en robust diskussion kring det stöd som EU behöver ge till de minst utvecklade länderna, till östater, till samhällen i Pakistan som ställs inför klimatförödelse och försöker återhämta sig, säger Eddy Pérez från CAN Kanada i ett videoklipp.
— Sverige vill bara förhala och blockerar alla former av framsteg i processen. De är frånkopplade verkligheten.
"Står redo"
Frumerie tycker att det är olyckligt att Sverige pekas ut som bromskloss och framhåller att det handlar om en gemensam EU-position i förhandlingarna.
— Sverige är angeläget om att kunna tillmötesgå de önskemål och de behov som finns i utvecklingsländerna och det gör vi genom det omfattande biståndssamarbete som vi har, säger han.
— Vi står redo att möta de behov som utvecklingsländerna för fram, men vad frågan handlar om här är hur den finansieringen ska kanaliseras.
Årets klimatmöte är tänkt att avslutas på fredag men det finns stor risk för att oenighet mellan länderna i flera frågor gör att det kommer att dra över in på helgen.
