Plastätande larv kan bli mat i rymden
Larver som mumsar plastskräp i rymdraketen – och sedan blir näringsrik mat för astronauter. Så vill företaget Norbite slå två flugor i en smäll. Förhoppningen är att larverna även ska ta itu med plastberget på jorden.
Plast är uppbyggd av kedjor av sammankopplade molekyler. Dessa kedjor, polymerer, gör att plasten samtidigt kan vara seg, hållfast och styv.
Den vanligaste råvaran vid plasttillverkning i dag är en restprodukt från raffinering av råolja och naturgas, som kallas nafta.
Världen producerar mer och mer plast. Lejonparten av den hamnar på soptippar, förbränns eller läcker ut i miljön. Bara omkring 10 procent av plasten i världen återvinns, enligt beräkningar från bland andra OECD.
Den är liten, grå och gör inget större väsen av sig när den kravlar ut ur sin puppa. Men Nathalie Berezina hoppas att malen som nyss har sett dagens ljus – i en matlåda – ska vara en pusselbit i hennes strävan att skicka plastätande larver till rymden.
I en framtid när människan kanske ger sig av mot Mars eller bygger kolonier i en omloppsbana finns praktiska problem att lösa. Och det är här vaxmalen kommer in i bilden, menar Berezina som har grundat startup-företaget Norbite.
— På jorden är cirkularitet något som är bra att ha. Men under längre rymdfärder är det ett måste, säger hon.
— Under år eller månader av rymdfärder eller i de första utomjordiska bosättningarna måste avfall hanteras och bli en resurs. Insekterna kan förvandla plastskräp till proteiner och lipider (fetter) och fungera som näringsrik mat för astronauter i rymden.
Slumpartad upptäckt
Berezina fick upp ögonen för vaxmalslarvens färdigheter när hon läste en artikel om forskare som lämnat insekterna i en plastpåse över natten. Morgonen därpå var den full av hål och larverna på rymmen.
Genom den slumpartade upptäckten skulle det visa sig att vaxmalslarver kan bryta ned plast och polymera material och förvandla det till protein, fett och fibrer. Berezina, som jobbat med både bioplast och insekter, såg en chans att kombinera sina kompetenser.
— I naturen lever larverna på bivax, som har en kemisk struktur som liknar plast. Men under vissa förhållanden tycks de till och med frodas bättre på plastavfall än på sin naturliga föda. Det var överraskande.
I Norbites labb står en varm och fuktig klimatkammare som hyser vaxmalar i olika stadier av livet. I en låda finns puppor och nykläckta fjärilar som kan lägga ägg som blir till larver för nya experiment. I en annan krälar tunna vita larver bland en sönderklippt turkos tvättsvamp. Den är tillverkad av syntetiskt polyuretan, som är svårt att återvinna – ett perfekt testuppdrag för de möjliga framtida miljöhjältarna.
"Bra komplement"
Omkring hundra vaxmalslarver kan, tack vare sin naturliga ämnesomsättning, bryta ned en plastpåse på ett dygn. Och i Norbites labb finns påsar och tvättsvampar fulla av hål som skvallrar om testlarvernas framfart i olika experiment.
Norbite siktar inte bara mot stjärnorna utan förhoppningen är att utveckla en hållbar metod för plaståtervinning på jorden. I dag återvinns bara tio procent av all världens plast – ett stort problem för klimat och miljö.
— Vi vill inte konkurrera med fungerande återvinningssystem, utan fokuserar på plast som inte kan återvinnas. Vi vill vara ett alternativ till förbränning, säger Berezina.
— För varje kilo plast som förbränns släpps 2,5 kilo koldioxidekvivalenter ut i atmosfären. I vår process kan insekterna minska de utsläppen med 67 procent.
TT: Så larverna är bättre än tekniska lösningar?
— De är annorlunda. Det beror på vilken typ av återvinning vi pratar om, säger Berezina.
— I Norden har vi ett bra system för att återvinna plastflaskor, de pantas och blir nya flaskor flera gånger om. Blir flaskorna till slut polyester i en tröja går det dock inte att återvinna längre, den går till förbränning. Men insekterna har möjlighet att hantera material som inte kan återvinnas på något annat sätt. De är ett bra komplement.
Siktar stort
Berezinas företag befinner sig i startgroparna, men hon hoppas att på sikt kunna bygga en demoanläggning som kan bryta ned 5 000 ton plast om året. Det slutgiltiga målet är kommersiella anläggningar i närheten av avfallshanteringsföretag.
Tanken är att proteinerna och fetterna ska separeras från larverna i slutet av processen och användas i nya produkter, till exempel djurfoder eller hudvård. Larvernas avföring kan i sin tur bli till gödsel.
— Genom att utnyttja sådant som i dag går till spillo och i stället ge det nytt liv vill vi bidra till en mer hållbar utveckling.
