Beslut om jakt på järv läggs på länsstyrelser
Naturvårdsverket överlåter för första gången möjligheten att fatta beslut om licensjakt på järv till länsstyrelserna i det norra rovdjursförvaltningsområdet.
Järven (Gulo gulo) är den största arten inom familjen mårddjur. Den är närmast släkt med de äkta mårdarna dit vår egen skogsmård hör.
Arten förekommer på tundran och i de nordliga barrskogarna runt hela norra halvklotet.
Järven kan bli nästan 1 meter lång och väger då upp till 20 kilo.
Den liknar mest en liten björn. Järven har kraftiga klor. Fötterna är stora och breda för att den ska slippa att sjunka ner i snön.
På sommaren äter järven lämlar, fåglar, ägg och bär.
På vintern kan den ta harar, rådjur, renar och till och med älgar. När den tar så stora djur är dessa oftast redan sjuka eller skadade.
Källa: Nationalencyklopedin
"Vi har beaktat järvstammens bevarandestatus och de rovdjurspolitiska målen när vi kommit fram till beslutet", säger Hanna Ek, biträdande chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Länsstyrelserna i norra rovdjursförvaltning kommer nu att utreda om licensjakt på järv är möjlig utifrån de förutsättningarna som finns både i fråga om rovdjursförvaltning och på länsnivå.
Jakttiden vid en länsstyrelses eventuella beslut om licensjakt på järv är från den 1 oktober till den 31 december.
"Mellersta förvaltningsområdet är däremot inte aktuellt för licensjakt i år. Miniminivån är inte uppnådd, vilket innebär att de formella förutsättningarna för en delegering inte är uppfyllda i mellersta förvaltningsområdet", säger Hanna Ek.
Sverige är uppdelat i tre olika rovdjursförvaltningsområde: norra, mellersta och södra.
När referensvärdet för järv är uppnått för hela landet och ett rovdjursförvaltningsområde är på miniminivå kan möjligheten att fatta beslut om licensjakt överlåtas till samtliga länsstyrelser som ingår i förvaltningsområdet.
