Psykiatrikern botar patienters depression med botox i ansiktet
Botoxinjektioner i ansiktet förekommer nu som behandling mot depression i Sverige. Metoden är dock inte tillräckligt vetenskapligt beprövad, anser Lars Häggström, psykiatriker i Socialstyrelsens vetenskapliga råd.
Botox är ett muskelavslappnande läkemedel som innehåller nervgiftet botulinumtoxin.
Botox verkar genom att delvis blockera och minska större sammandragningar av musklerna och kan injiceras i muskler, urinblåsans vägg eller i huden.
Inom vården används botox bland annat mot migrän, muskelkramper och urininkontinens.
Vid injektion under huden försvagar botox nervens påverkan på muskeln, vilket minskar ansiktsmimiken och slätar ut hud.
Metoden botoxbehandling mot depression saknar tillräckligt vetenskapligt stöd, enligt Socialstyrelsens vetenskapliga råd.
Det förekommer dock att behandlingar som inte har nog vetenskapligt underlag används inom psykiatrisk vård.
Hon fick sin första depression när hon var i 20-årsåldern. Sedan dess har Cecilia, 58, lidit av depressioner och diagnostiserats med generaliserat ångestsyndrom.
— Ingen särskild händelse utlöste depressionen. Det var som en tärande oro nästan dagligen. Som om en magnet i hjärnan sög åt sig allt jag upplevde och vred om det till något negativt, berättar hon.
Cecilia klarade att arbeta och hålla fasaden utåt, men inuti kunde depressionen bli riktigt tung. I slutet av 1990-talet började hon ta antidepressiva läkemedel, SSRI.
— Då gick de mörkaste bitarna över. Men depressionerna försvann inte helt.
Hon har testat KBT (kognitiv beteendeterapi) och ett par gånger remitterats till psykiatrisk vuxenmottagning.
— De sade att jag inte var tillräckligt sjuk för att hamna där.
Sökte på nätet
När Cecilia nyligen sökte efter mediciner mot generaliserat ångestsyndrom hittade hon en behandling hos en privat vårdgivare i Linköping. Metoden, som genom botoxinjektioner i pannan uppges behandla depression, kontrollerar de muskler som leder till negativa ansiktsuttryck i syfte att bromsa de känslor de ger uttryck för.
För några veckor sedan bokade Cecilia tid.
— Läkaren bad mig rynka pannan så att han kunde lokalisera muskler kopplade till sorg och ilska.
Ett par dagar senare kunde hon röra pannan mindre.
— Samtidigt var det som om den krampaktiga ångest jag brukade känna i bröstet smälte undan. Som om oron aldrig tog fart.
Minskad medicinering
Hon ser dock ingen risk att bli känslomässigt avtrubbad.
— Tvärtom. Tidigare kunde små händelser sätta i gång en ångestspiral som körde slut på min hjärna, säger Cecilia, som nu har halverat sin dos antidepressiva mediciner och planerar regelbundna återbesök för botoxbehandling.
TT: Tror du att du även påverkas av att botox förändrar utseendet?
— Nej. Jag klippte kort lugg för att ingen skulle se att jag genomgått behandlingen. Det var inte alls det jag var ute efter.
TT: Ser du risk för att missa depressionens verkliga orsaker?
—Jag vet inte vad det skulle vara. Jag trivs med mitt liv, jobb och familj och har haft en bra uppväxt, säger Cecilia och poängterar att metoden kanske inte passar alla.
— Jag vet ännu inte hur jag skulle reagera om jag drabbas av en större, allvarlig händelse.
Ingår i högkostnadsskydd
David Grönte, specialistläkare i psykiatri, införde botoxbehandling mot depression vid sin privata psykiatrimottagning i Linköping för tre år sedan. Han är enligt egen utsago den ende i Sverige som i nuläget erbjuder den. Till mottagningen kommer ett 20-tal patienter per år för att genomgå behandlingen.
— De flesta är kvinnor över 30 år, som har symptom på ångest och depression även sedan de behandlats med antidepressiv medicin och KBT, säger Grönte, som utbildat sig i metoden i USA.
Omkring 2–4 procent av patienterna kommer via specialistvårdsremiss och får behandlingen gratis, de flesta får den utan remiss. Patienterna hämtar ut botox på apoteket och tar det med sig till mottagningen.
— På så sätt kan de få läkemedlet subventionerat inom högkostnadsskyddet.
TT: Finns risk att missa djupare, viktiga orsaker bakom depression eller vrede?
— Nej. Dessa patienter har prövat allt innan. Efter behandlingen upplever många att livet känns lättare. Och det har inget med spegelbilden att göra, säger Grönte, som tror att detta i framtiden blir en etablerad depressionsbehandling.
"Saknar vetenskapligt stöd"
Lars Häggström, psykiatriker som sitter med i Socialstyrelsens vetenskapliga råd för psykiatri, tvivlar däremot på det.
Efter att metoden anonymt anmälts till Inspektionen för vård och omsorg för att enligt anmälaren verka ovetenskaplig, bad Ivo Lars Häggström bedöma om den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Sedan han deltagit i kongresser i USA och gått igenom studier bedömer han det vetenskapliga underlaget som allt för tunt.
— Det finns flera artiklar där metoden visar effekt mot depression. Men generellt är studierna små. Få personer ingår. Det går därför inte att dra långtgående vetenskapliga slutsatser, säger Häggström.
TT: Hur ser du på att behandlingen ändå ges i Sverige?
— Jag riktar ingen kritik mot vårdgivaren. Men generellt kan man säga att depression är ett allvarligt tillstånd, med ganska hög risk för självmord. Vid svår depression skulle jag därför avråda från metoden som enda behandling.
Ärendet är nu pågående hos Ivo, som ännu inte har fattat beslut om metoden.
