'Tall poppy-syndrome' är, likt den svenska jantelagen, ett begrepp i Australien som beskriver att man inte ska sticka ut eller tro att man är eller har det bättre än någon annan. Arkivbild.
'Tall poppy-syndrome' är, likt den svenska jantelagen, ett begrepp i Australien som beskriver att man inte ska sticka ut eller tro att man är eller har det bättre än någon annan. Arkivbild. - Foto: Matthias Schrader/AP/TT

Svenskar som mest avundsjuka på sommaren: "Ett smärre trauma"

Sommaren är avundsjukans tid. Då publiceras bilder från semestern, dopp i kristallblått vatten och lyckliga lekar med barnen. Vi har alltid jämfört oss med varandra, det är djupt rotat i vår natur, säger beteendevetaren Giorgio Grossi.


Fakta: Så hanterar du avundsjuka i sommar

Det första steget i att komma bort från avundsjukan över andras roliga aktiviteter är att bli medveten om känslan.

Ifrågasätt dina tankar – varför känner jag som jag gör? Grundar det sig i sorg eller ilska över att du inte har lika god relation till dina vänner eller att man ofta i familjen bråkar över småsaker? Gå till botten med dina egna problem i stället för att missunna andra lycka.

Att se vad du har, i stället för att räkna upp vad du inte har eller inte får uppleva, är ett sätt att bota känslan av att du missar något viktigt. Då byter du ut de negativa känslorna mot något positivt.

Glöm inte att det du ser i sociala medier inte är en sann bild av verkligheten. Vänd dig i stället till dina medmänniskor i verkliga livet och bygg på relationerna utanför sociala medier.

Testa att detoxa från mobilen med jämna mellanrum, det kan ge en aha-upplevelse. Tillvaron kan bli enklare. Minska antalet appar och se hur det påverkar dig.

Källa: Giorgio Rossi, leg. psykoterapeut och beteendevetare

Den svenska avundsjukan, "tall poppy-syndrome" eller FOMO. Det handlar om avund och ibland även upplevelsen av missunnsamhet gentemot andra. “Fear of missing out” (FOMO) är svår stress eller rädsla att missa något. Uttrycket används ofta i samtal om sociala medier och deras negativa psykologiska effekter.

— Det människor visar upp i sociala medier är en polerad yta. Ett litet urval av härligheter som de väljer att demonstrera, säger beteendevetaren Giorgio Grossi.

— Mörker, tristess och mindervärdeskomplex är inte det man fläker ut på Instagram precis.

Enligt Grossi kan FOMO vara en generationsfråga.

— Att ligga hemma i soffan en fredagskväll och inte hänga ute med polare kan bli ett smärre trauma för en känslig 20-åring. Men när man har lagt några decennier till på nacken tycker man nog att det är extremt skönt att göra det.

Giorgio Grossi är beteendevetare, leg. psykoterapeut och docent i medicinsk psykologi. Arkivbild.

Lite skav

Många är rädda att lämnas utanför det roliga vännerna hittar på och följer omvärlden minut för minut i ett försök att hänga med i svängarna i det som blir viralt.

— Vi kanske inte säger det, när det går bra för våra vänner gläds vi ju med dem, men innerst inne finns någon form av skav. Den där lilla avundsjukan, säger Grossi.

På grund av den oändliga inhämtningen av information i dagens digitaliserade samhälle är det inte konstigt att många jagas av känslan av att missa någonting. Det är lätt att jämföra sig med kändisar i Hollywood och börja räkna det man inte har.

Avundet kan dock grunda sig i en tanke om att vilja bli bättre och utvecklas.

— Avundsjuka är någon form av kvitto på att djuret människa ändå behöver sträva uppåt och framåt, ha en inre drivkraft att skaffa sig bättre materiella villkor.

Tacksamhet

Människor har en tendens att uppmärksamma det negativa i stället för det positiva. I kombination med sociala mediers grepp om mångas liv leder det till osunda beteendemönster, enligt Grossi.

— Vi har en slentrianmässig tendens att fiska upp mobilen så fort det har gått en stund. Det beroendebeteendet, missbruksbeteendet, är ofta förknippat med obehag. Det vill säga, jag stillar någonting inom mig när jag kollar på mobilen.

Dans på rosor

FOMO får negativa effekter på mångas agerande. Grossi tycker att det är värt att reflektera och inte låta sig påverkas.

— Tänker vi att “alla andra har det så mycket bättre” skapar vi en mall för hur det ska vara. Att det normala skulle vara ett enda långt lyckorus, där vi vandrar från en idyllisk fikastund till en glamorös middag till en äventyrlig resa och att allting bara är fantastiskt. Så är det ju inte, säger Grossi.

— Livet är i regel inte en dans på rosor. Det är naturligt att det finns ett mörker också och det behöver vi påminna oss om.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!