Få kvinnor söker vård för klimakteriebesvär
Trötthet och minskad fysisk ork är vanliga symptom i klimakteriet. Ändå är det många kvinnor som inte känner till det och få söker vård, visar en ny studie. Klimakteriet ska inte vara tabubelagt att prata om. Det ska vara en självklarhet, säger Åsa Enervik, barnmorska och expert på RFSU.
Klimakteriet är en naturlig del av livet och brukar inträffa i åldern 45 till 65. Värmevallningar, sömnproblem och nedstämdhet är några av symptomen.
En ny rapport från Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) visar att kunskapen om klimakteriet är låg och att få vänder sig till vården.
56 procent av kvinnorna i studien uppgav att de vände sig till vänner och familj, i stället för vården. 39 procent, som redan genomgått klimakteriet, tycker att de hade goda kunskaper innan det började.
— Vi måste bli bättre på att prata om hela kvinnans livscykel från att vi föds tills vi dör, säger Åsa Enervik.
Existentiella frågor
Det pratas mer om kvinnans pubertet, fertilitet och graviditet, anser Anette Otterström, kommunikationsansvarig på RFSU. Hon säger att klimakteriet ofta hamnar i skymundan då det är ett skede i livet som få vill identifiera sig med.
— Det är mycket som händer i livet då. Ungarna flyttar hemifrån, ens egna föräldrar börjar bli gamla och vi själva kommer till insikt att det är kortare tid kvar att leva. Det är existentiella frågor, klimakteriet handlar inte bara om hormonbehandlingar, och därför måste ämnet lyftas.
63 procent av de medverkande i studien säger att de vänder sig till sina kvinnliga vänner när de behöver prata om klimakteriet medan endast 24 procent pratar med sin gynekolog.
— Symptomen kan vara knepiga att tolka. Humörsvängningar, yrsel, ångest, viktökning, oro, svårt att sova och extraslag på hjärtat. Det är sådant som kan variera över tid och komma smygande, men oavsett ska man inte tveka på att uppsöka vård, säger Åsa Enervik.
Minska kunskapsglappet
För vissa är klimakteriet mer påtagligt än för andra. Åsa Enervik tycker ändå att man ska uppsöka vård tidigt.
— Om man inte tar tag i det finns risken att livskvaliteten blir låg och den behöver inte bli det när det finns hjälp att få.
Förutom att besöka barnmorska, gynekolog eller läkare har även apoteken en viktigt roll. Rapporten visar att bara 4 procent av de svarande upplever att de får den hjälp de behöver där.
