Gode män slarvar med utsattas pengar

Hus har sålts utan samtycke, konton har länsats och hemförsäkringar har hamnat fel. Systemet med gode män och ställföreträdare har kritiserats under många år.

— Det är jätteviktigt att de som själva saknar förmåga att tillgodose sina intressen har någon som är tillitsfull. Det är anmärkningsvärt att man inte ser till att täppa igen de hål som uppenbarligen finns, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren.

Personer som har svårt att sköta sin ekonomi kan få hjälp av gode män, förvaltare eller förmyndare att betala räkningar eller exempelvis bevaka sitt arv.

Men i 15 procent av de 1 307 utsatta personers akter som har granskats i 2023 års inspektionsprotokoll fram tills i början av december, har länsstyrelsen funnit anledning att ge överförmyndarnämnden kritik eller anmärkningar på hur ställföreträdarna har skött redovisningarna, visar TT:s kartläggning.

Miljoner kronor fattas

Sammanlagt fattas över 3,4 miljoner kronor på personernas konton, som i de allra flesta fall är barn. I flera fall är det uppenbart att pengarna gått till annat än till huvudmannen, alltså den utsatte. I andra fall saknas kvitton och andra bevis.

Därtill fattas pengar i de årsräkningar som ställföreträdarna ska lämna in. Det kan betyda att tillgångarna bara är dåligt redovisade eller att dessa pengar också är borta. Sammanlagt handlar det om ytterligare över 1,4 miljoner kronor.

Dessutom finns en mängd uttag och overifierade utgifter där inga belopp anges.

I vissa kommuner är det mer rörigt än i andra. I Katrineholm får en mamma som är god man åt sin vuxne son hela hans aktivitetsersättning på sitt eget konto utan att redovisa vart pengarna går. Det handlar om över 10 000 kronor i månaden.

I Pajala och Gällivare har minst åtta personer blivit utsatta för att ställföreträdaren gjort ogiltiga uttag, varav vissa är "stora" och "särskilt många". En god man har lämnat in kvitton på mat, barnkläder och barnskor trots att hen "inte besökt eller vistats utanför hemmet" med den personen "på flera år".

Sålda hus

Utöver oredovisade och försvunna pengar har 27 hus eller bostadsrätter sålts eller redovisats på felaktiga sätt. Det handlar bland annat om att mäklarna inte varit oberoende eller att det saknas bevis på att huvudmannen fått köpeskillingen.

En god man har i år dömts i ett sådant fall. Hon fick en 96-årig kvinna i Gävle att sälja sitt hus till den gode mannens svärson för enbart taxeringsvärdet. Ett halvår senare lade han ut huset till försäljning och tjänade över 1 miljon kronor.

Dessutom kan fler fastigheter och pengar vara försvunna eftersom länsstyrelserna enbart gör stickprovskontroller bland akterna och de över 100 000 redovisningshandlingar som överförmyndarnämnderna i sin tur granskar varje år.

Men alla fel och oredovisade tillgångar behöver inte betyda att ställföreträdarna försöker sko sig på personerna som de är satta att hjälpa.

— Majoriteten av felen är slarvfel eller beror på kompetensbrister, och mycket rättas till. Men när överförmyndarnämnderna har väldigt stora brister i sina kontroller av ställföreträdare ökar risken för att det finns oegentligheter som inte syns, säger Linda Kero, jurist på Länsstyrelsen Norrbotten.

Pågått länge

Att systemet har stora brister har varit känt länge. 2016 avslöjade SVT-programmet Uppdrag granskning att gode män förskingrar pengar. Därefter kom Riksrevisionen med svidande kritik i en rapport, och 2021 föreslogs i en statlig utredning flera förslag till förbättrad kontroll.

Det är ovanligt att gode män eller andra ställföreträdare begår brott, står det i utredningen. Men om det finns misstanke om brott borde överförmyndarnämnderna i kommunerna bli skyldiga att göra en polisanmälan, något som inte är obligatoriskt i dag.

Fortfarande har dock inga lagändringar införts. Utredningen "bereds" för närvarande i regeringskansliet, enligt pressekreterare till justitieminister Gunnar Strömmer (M).

— Det är väldigt angeläget att kontrollen förbättras eftersom det handlar om personer som själva inte har möjlighet att tillgodose sina egna rättigheter och skydda sig från brottsliga angrepp, säger Sven-Erik Alhem.