Visitationszoner sågas: "Oacceptabel risk"
Visitationszoner medför oacceptabelt stora risker för etnisk diskriminering, anser Diskrimineringsombudsmannen (DO). Flera tunga remissinstanser avstyrker förslaget, men Polisförbundet ser positivt på nya befogenheter.
Utredningen om visitationszoner, eller säkerhetszoner som utredaren kallar det, överlämnades till regeringen i december 2023.
Utredaren föreslår att polisen ska få upprätta en visitationszon om det på grund av konflikter mellan grupper finns en "påtaglig risk" för brott som innefattar skjutningar eller sprängningar i området. För att få upprätta en zon krävs att den är av "synnerlig vikt" för att förebygga eller förhindra sådan brottslighet.
Inom zonen ska polisen kunna visitera personer, inklusive barn, utan brottsmisstanke. Visiteringar ska få genomföras "i den utsträckning det behövs för syftet med säkerhetszonen".
Beslutet ska som längst få gälla i två veckor, men kan förlängas genom ett nytt beslut. Utredningen föreslår inte någon gräns för hur stor en zon får vara.
Systemet behövs enligt utredningen eftersom polisens nuvarande befogenheter att visitera personer och genomsöka fordon är otillräckliga i vissa situationer kopplade till gängkonflikter.
Källa: Promemorian Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott
Utredningen om visitationszoner, eller säkerhetszoner som utredaren kallar det, får kritik i flera remissinstanser.
Systemet innebär att polis får visitera personer i zonerna som inte är brottsmisstänkta. Zonerna föreslås få upprättas under två veckor i ett område då det finns "påtaglig risk" för skjutningar eller sprängningar på grund av en gängkonflikt. Syftet är att mer effektivt kunna förebygga och förhindra allvarliga våldsbrott.
Enligt utredningen lär polisens ingripanden i större uträckning drabba personer som tillhör etniska minoriteter, då zonerna främst kommer upprättas i "utsatta områden".
Diskrimineringsrisk
Men systemet medför en så stor risk att polisen kommer att tillämpa "diskriminerande etnisk profilering" att det inte bör införas, skriver DO, som lyfter att flera rapporter talar för att sådan diskriminering redan förekommer.
Myndigheten framhåller att poliser kommer att få stort handlingsutrymme för att bestämma vem som ska visiteras, vilket öppnar för subjektiva bedömningar påverkade av stereotypa föreställningar.
Utredaren medger att det finns viss risk för att befogenheterna används på ett diskriminerande sätt – men till skillnad från DO anser man inte att det är tillräckligt för att avstå. Risken bör i stället motverkas genom polisens arbete med attityder och metoder.
Flera avstyrker
Utöver DO avstyrker även bland annat Advokatsamfundet, Svea hovrätt och Institutet för mänskliga rättigheter. Det ifrågasätts att systemet innebär en tydlig effektivitetsvinst mot nuvarande ordning, då polisen redan har långtgående befogenheter. Vinsterna bedöms inte stå i proportion till inskränkningarna i den personliga integriteten som systemet innebär.
Enligt barnrättsorganisationen Bris medför systemet särskilt stora risker för barn i utsatta områden:
"Bris saknar en analys av hur det påverkar barn att växa upp under förutsättningar som kan ha negativ inverkan på den egna självbilden och självkänslan, sättet att bli sedd av andra och den egna framtidstron".
Andra remissinstanser ställer sig positiva till förslagen, däribland flera kommuner, Säkerhetspolisen och Polisförbundet.
"I bästa fall kan säkerhetszonerna öka möjligheterna för polisen att förhindra mycket grova brott", skriver facket, som dock framhåller behovet av att ordentligt utvärdera systemet senare.
