Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) initierade ändrade riktlinjer för utredningen. Arkivbild.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) initierade ändrade riktlinjer för utredningen. Arkivbild. - Foto: Samuel Steén/TT

Förslag: Hårdare regler för sjukskrivna

En statlig utredning föreslår mer restriktiva regler för sjukförsäkring. Bland annat att de tuffare kraven för att få sjukpenning efter dag 180 ska återinföras.


Fakta: Förslag om skärpta krav för sjukpenning

Utredningen har flera förslag som gör det svårare att få ersättning efter dag 180. Bland annat föreslås att:

Vid bedömning av rätt till sjukpenning efter dag 180 ska man endast beakta om den sjukskrivna har förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, inte för någon angiven yrkesgrupp.

Undantaget övervägande skäl ska tas bort som grund för beviljande av sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan.

En återgång till tidigare betydelse av begreppet särskilda skäl vid bedömningen av arbetsförmåga efter dag 180. Det ska inte vara möjligt att tillämpa särskilda skäl efter dag 365.

De särskilda äldrereglerna i sjukpenningförsäkringen tas bort. Dock vill utredningen behålla bestämmelserna som avser sjukersättning för äldre.

Källa: SOU2024:26

Under 2020–2022 mjukades flera av reglerna i sjukförsäkringen upp, till exempel när det gäller den skarpa gränsen efter ett halvårs sjukskrivning.

Nu föreslår en utredning att de flesta av dessa lättnader ska tas bort.

— Det här är en tillbakagång till det gamla, säger utredaren Per Johansson, professor i statistik.

"Inte medicinare"

I korthet har han kommit fram till att regelförändringarna lett till att fler är sjukskrivna längre, färre kommer tillbaka till jobbet och att kostnaderna för sjukskrivningar ökat med drygt 2 miljarder kronor.

— Effekterna var väntade utifrån tidigare forskning. Det finns ingen evidens för att arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser påskyndar återgången i arbete, säger han.

Utredaren anser också att en bortre gräns bör återinföras, det som brukar kallas stupstock av kritikerna. Men det finns inget förslag på var gränsen ska gå, det behöver utredas ytterligare.

Ett av skälen till att reglerna mjukades upp, var att få till ett mer flexibelt system och öka möjligheterna för sjukskrivna att komma tillbaka till sin gamla arbetsgivare.

Inte minst kan det ta tid att komma tillbaka för de som är sjukskrivna för psykisk ohälsa, vilket är en växande grupp.

Enligt utredaren kan det dock finnas särskilda skäl till längre sjukskrivning, även med de gamla reglerna, om det finns medicinska orsaker. Exakt hur gruppen med psykisk ohälsa kommer att omfattas av detta, är han inte helt säker på.

— Jag är inte medicinare, så jag kan inte avgöra detta, säger Per Johansson.

— För enskilda individer kanske det blir sämre, men för det stora flertalet blir det bättre, säger han om de förslag som föreslås.

Oklart när

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vill inte uttala sig i detalj om förslagen innan remissinstanserna har gett sina synpunkter.

Det viktiga för henne är att så många som möjligt kan komma tillbaka snabbt i jobb.

— Vi vet att onödigt långa sjukskrivningar bara riskerar att föra en än längre bort från arbetsmarknaden och in i ett utanförskap. Vad det kostar samhället går ju inte ens att räkna på, säger Tenje.

Hon vågar inte utlova om reglerna kan ändras under mandatperioden.

Ett problem för regeringen kan bli att få med sig Sverigedemokraterna på förändringarna. Men SD säger inte blankt nej till förslagen.

"Vi kommer behöva mer tid för att sätta oss in i alla detaljer. Det är också angeläget att remissinstanserna får säga sitt", skriver Clara Aranda, SD:s gruppledare i socialförsäkringsutskottet.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!