Försäljningen via Flugsvamp kontrolleras direkt av Foxtrot och andra nätverk, enligt polisen. Arkivbild.
Försäljningen via Flugsvamp kontrolleras direkt av Foxtrot och andra nätverk, enligt polisen. Arkivbild. - Foto: Fredrik Sandberg/TT

Polisen: Knarkköp på nätet sponsrar gängen

Den som köper knark via Flugsvamp och liknande sajter på nätet deltar i den grova organiserade brottsligheten, enligt polisen. De flesta säljare kontrolleras av kriminella nätverk som Foxtrot. Det är viktigt att köparna är medvetna om vad de sponsrar, säger kriminalpolisen Björn Eriksson.


Fakta: Historien om Flugsvamp

Flugsvamp är en marknadsplats för illegala droger på darknet, den krypterade och anonymiserade delen av nätet.

Originalsajten släcktes ner i ett internationellt polistillslag 2014. Det är inte känt vem den förste administratören var och personen åkte aldrig fast.

Flugsvamp 2.0 lanserades 2015 och fanns till 2018, då en man som misstänktes vara sajtens administratör häktades. Han anklagades för att ha tagit tre procent i avgift vid alla försäljningar, vilket gjort honom till mångmiljonär. Han dömdes så småningom i hovrätten, men var inte häktad vid tillfället och befinner sig sedan dess på flykt.

Flugsvamp 3.0 uppstod i december 2018 och hann vara aktiv i nästan tre år innan den stängdes i oktober 2021. I fredags dömdes en 41-årig man som ska ha drivit sajten till fängelse i elva år och tio månader. Två medåtalade män, båda 30 år gamla, dömdes för medhjälp. Alla var tidigare ostraffade.

Flugsvamp 4.0 tog vid kort efter att föregångaren släcktes. Enligt polisen finns ingen koppling mellan de olika sajternas administratör.

Vid en första anblick kan det verka som att knarkhandeln på nätet handlar om något annat än den som sker på gatan. Säljarnas konton har namn som "Jönssonligan". Tilltalet i annonserna är ofta glatt och befriat från gängvärldens attribut.

Men de flesta säljarna på det som har kallats "Blocket för droger" kontrolleras direkt av Foxtrot-nätverket och andra kriminella organisationer, understryker Björn Eriksson, gruppchef för komplexa cyberbrott vid Nationella operativa avdelningen (Noa).

— Ofta uppger säljare att de tar avstånd från våld och skjutningar – men samtidigt säljer de till exempel amfetamin med en sådan här kriminell logga på. När köparna handlar på de här marknadsplatserna sponsrar de direkt nätverken som står för skjutningarna och sprängningarna.

Många säljer vidare

Samtidigt skiljer sig köparna på nätet från sina motsvarigheter på gatan. Utbildningsnivån är något högre – och den typiske nätköparen finns oftare i universitetsstäder eller på landsbygden.

— Många köper narkotika via nätet för att sedan sälja den vidare. Det är stor spridning runt om i landet, även till de mindre orterna och det är i stort sett omöjligt att kontrollera vilken ålder en köpare har, säger Björn Eriksson.

"Skulle vi stänga ner fyran också så skulle det sannolikt komma en ny Flugsvamp", säger Björn Eriksson, som ändå har gott hopp om att kunna bekämpa verksamheten. Arkivbild.

"Stor upptäcktsrisk"

Förra veckan dömdes tre män till långa fängelsestraff för att ha drivit sajten Flugsvamp 3.0. Björn Eriksson ser domen som en seger.

— Vi jobbar ju för att visa att darknet inte är en frizon och att vi inom svensk polis har kompetens och uthållighet att bedriva sådana här komplicerade ärenden fram till fällande dom, säger han.

Handeln har fortsatt via uppföljaren Flugsvamp 4.0, men Eriksson har ändå gott hopp om att polisen ska kunna sätta stopp för den också.

— Ju oftare vi tar ner och lagför administratörerna, desto lägre blir risken att det kommer nya. Det finns ju inte hur många administratörer som helst som står på kö och det är en ganska stor upptäcktsrisk och en ganska hård lagföring, säger han.

TT
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!