Svensksomaliska elever halkar efter
Stora skillnader i avgångsbetyg mellan nior med olika etnisk härkomst. Sämst ligger de svensksomaliska barnen till - där bara 25 procent får behörighet till gymnasiet.
Nu i dagarna lämnar 115 000 elever högstadiet med ett betygsdokument i handen. Men många kan lika gärna slänga betygen i papperskorgen - för någon gymnasieutbildning räcker de inte till för.
Enligt Skolverkets statistik lyckas elever i den statistiska boxen ”utländsk bakgrund” sämre än jämnåriga med svensk bakgrund. Flickor med invandrarbakgrund lyckas dock bättre än svenska pojkar.
Men nu har Svenska Dagbladet bett Skolverket att - för första gången - bryta ner siffrorna ännu mer.
Bakom det generella begreppet ”utländsk bakgrund” finns såväl barn till EU-medborgare som barn som just lämnat krigszoner där allmän skolgång inte existerar.
Och det visar sig att variationerna är mycket större mellan olika grupper av utlandsfödda elever än mellan svenskfödda och utlandsfödda.
Av alla elever får 89 procent betyg som ger gymnasiebehörighet. Bland elever födda i Somalia är siffran dock bara 25 procent. För somaliska barn som kommit till Sverige före skolstart ser det bättre ut: 75 procent får betyg som räcker till gymnasiet.
Dessutom visar kartläggningen i SvD:
• 47 procent av avgångselever födda i Turkiet når gymnasiebehörighet.
• Av elever födda i arabiska länder från Marocko till Irak – med minoriteter som kurder, assyrier/syrianer, berber – når 54 procent behörighet.
• I topp bland Sveriges största invandringsländer ligger Finland med 82 procent behöriga.
