Riksdagsledamöter kan ha mutats

Riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (m) och Per Åsling (c) har en sak gemensamt med kungen och Mikael Persbrandt. Båda har exklusivt glidit runt i BMW:s Hydrogen 7 både i tjänsten och privat i flera dagar utan att behöva betala något.

Nyheter24 kan i dag avslöja att de riskerar att dömas för mutbrott. Flera tunga jurister, och även kollegor i riksdagen fördömer dessutom deras val att acceptera biljättens gåva.

Torsdagen den 4 september strax efter lunchtid var riksdagsledamoten och moderaternas miljöpolitiska talesman Sofia Arkelsten på väg till Tekniska museet i Stockholm för att hämta bilen som vanliga Svenssons bara kan drömma om.

Det var en BMW Hydrogen 7 som går på vätgas. I Sverige finns den bara i fem exemplar, och går inte alls att köpa. Som ett led i en pr-offensiv har BMW kontaktat kändisar och politiker och låtit dem köra bilen.

Arkelsten tillhör en av dessa och använde bilen bland annat för att kunna transportera sig i tjänsten, men även för att göra privata ärenden, som att exempelvis handla på Coop och hämta sin mamma.

Under måndagen den 8 september valde hon dock att återlämna bilen i förtid eftersom hon hade svårt att hitta tillräckligt stora parkeringsplatser I Stockholms innerstad.

Hon får nu kritik från flera håll. Experten på mutbrott Thorsten Cars, före detta hovrättslagsman och tidigare ordförande för Institutet mot mutor, menar att Arkelsten har försatt sig i en känslig situation:

– Rent generellt kan det falla inom brottsbalken eftersom det handlar om en rejäl och värdefull förmån som erbjudits gratis till riksdagsledamoten.

På frågan om hur Arkelsten själv ser på mutexpertens bedömning svarar hon:

– Vi tänker noga igenom allt vi gör. Vi uppfattade inte detta som en muta.

Moderaternas pressekreterare för partiets ledamöter i Miljö- och Jordbruksutskottet skriver senare i ett mejl som ett svar på mutspekulationerna:

"Det är viktigt att följa de lagar och regler som finns. Som politiker ska vi dessutom alltid uppträda som föredömen. Huruvida detta enskilda fall är inom dessa ramar eller inte är det emellertid inte upp till oss att bedöma."

Moderaterna själva kan alltså inte garantera att det inte har hänt något lagvidrigt i detta fall. Cars ser det dock som en slags sponsring, och menar att det krävs ytterligare utredning för att fastställa om det faller innanför eller utanför brottsbalken.

Men det som gör det extra känsligt i det här fallet är att Arkelsten är ledamot av Miljö- och Jordbruksutskottet i riksdagen. Ett utskott som behandlar lagförslag som direkt påverkar fordonsindustrin, där BMW är verksam.

– Det är en fördel för bolaget att sponsra en riksdagsledamot, som senare kan vara med och skapa gynnsamma villkor för företaget. Det är inte otänkbart. Riksdagsledamöterna har anledning att vara mer försiktiga än andra eftersom det är mer intressant att uppvakta en riksdagsledamot, säger Cars till Nyheter24.

Kommunikationsstrategen Hanna Zetterberg Struwe är inne på samma linje:

– Jag tycker att det är ytterst tveksamt. Det har ju ingen som helst koppling till förtroendet som riksdagsledamot. BMW tar en chans när man gör detta med ett marknadsföringsknep av den här typen. Och det är klart att det finns ett syfte när de uppvaktar riksdagsledamöterna.

Men Arkelsten är inte ensam. En annan som har nappat på att anta BMW:s bilerbjudande är centerpartistiske riksdagsledamoten Per Åsling från Jämtlands län. Han hörde till och med av sig till biljätten när han hörde talas om att den lånade ut bilar gratis till kändisar och makthavare. Han hade nöjet att ha den i fyra dagar: 11-14 september. Att Åsling fick som han ville är nog ingen slump. Under 2007 skrev han en motion om att Sverige behövde en vätgaspolitik, och tidigare har han varit i kontakt med svensk fordonsindustri och biltillverkning.

På frågan om hur Åsling ser på spekulationerna om mutbrott säger han till Nyheter24:

– Jag har inte reflekterat över sådana saker. Jag får kolla upp närmare givetvis hur jag ska göra i framtiden. Det här var en engångsföreteelse.

Vad som hander framöver är oklart. Än så länge har ingen anmälan kommit in till åklagare. Och det finns i dag inga riktlinjer för riksdagsledamöterna om skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan, som det finns för riksdagens tjänstemän. De kan däremot luta sig mot brottsbalken.

För att någon ska kunna dömas krävs så lite som att mottagaren av förmånen kan tänkas bli påverkad eller uppfattas att bli påverkad. Det spelar alltså ingen roll att personen som tar emot förmånen känner sig opåverkad.

Per Åsling håller med om att det utifrån kan uppfattas som en muta:

– Ja, det gör det väl. Generellt måste man vara på sin vakt. Jag har däremot inte sett någon risk för muta.

För att det ska väckas åtal är även värdet av gåvan intressant.

– Det är själva värdet som är utgångspunkten, och det är väl inte otroligt att en sponsring av den här typen skulle kosta ett antal tusenlappar privat, säger Thorsten Cars.

Han är inte ensam bland de tunga juristera att ha åsikter om uppgifterna.

– Enligt våra egna regler kan det mycket väl vara otillbörligt, även om det inte skulle vara straffbart, säger Torbjörn Lindhe, kanslichef på Institutet mot mutor.

För att ta ett exempel kostar det närmare 800 kronor att hyra en Audi A6 hos Statoil på Hammarby Fabriksväg i Stockholm om man inte räknar med kostnader för bensinförbrukning. Att hyra bilen under fyra dygn skulle då uppgå till 3 200 kronor.

Nyheter24 har varit i kontakt med ett flertal riksdagsledamöter om mutspekulationerna. Samtliga är kritiska till att Arkelsten och Åsling har valt att ställa upp för BMW. Bo Bernhardsson (s), Jan-Olof Larsson (s) och Tina Ehm (mp), är kollegor med Arkelsten i Miljö- och Jordbruksutskottet, och intygar att de inte hade ställt upp för BMW på ett liknande sätt. Särskilt när det handlar om flera dagar.

Riksdagsledamoten Aleksander Gabelic (s), som också är jurist, vet vilka trassel en riksdagsledamot kan hamna i och tror att det vore bra om riksdagsledamöterna hade liknande riktlinjer som för tjänstemännen.

– Jag skulle inte ha satt mig i den sitsen rent generellt. Man kanske skulle ha riktlinjer för sådana här fall, säger Aleksander Gabelic till Nyheter24.