Vilken rätt har du att fotografera poliser?
På fredag faller dom mot två poliser som står åtalade för olaga tvång, frihetsberövande, tjänstefel med mera efter att ha trakasserat bloggaren och journalisten Jesper Nilsson när han fotograferade dem i tunnelbanan. Men vilka rättigheter har man egentligen i mötet med poliser? Och får man fota hur som helst? Nyheter24 reder ut begreppen.
CIVILKURAGE. Nyheter24 uppmanar alla som ser poliser, väktare eller ordningsvakter begå brott i tjänsten att vara med och Filma snuten.
Sätt på mobiltelefonens kamerafunktion och sprid din ögonvittnesskildring. Om du vill till exempel genom att tipsa oss (skriv Filma snuten i ämnesraden). Läs Jesper Nilssons tips här.
Så här ser lagen ut:
På allmän plats får du alltid fotografera såväl poliser och väktare som allmänheten. Det finns ingen skillnad i reglerna mellan civilklädd polis, uniformerad polis eller privatpersoner.
När blir det fråga om brottet ofredande?
Ofredande är ett så kallat uppsåtsbrott vilket innebär att syftet med det du gör – fotar eller filmar – måste vara att ofreda eller jävlas med personen. Det kräver också att personen som utsätts känner sig ofredad eller kränkt. Är syftet att säkra bevisning eller dokumentera en händelse är det dock inte ofredande.
Får polisen ta mina bilder eller radera dem?
Nej, inte utan åklagarbeslut. De kan dock ingripa mot ditt filmande om du begår ett brott genom att filma eller fotografera.
När får polisen gripa mig, hålla kvar mig eller kräva mig på id?
När du misstänks för ett brott eller skyddar en brottsling eller stör den allmänna ordningen kan de avvisa dig eller gripa dig. Det är deras plikt att ingripa om de anser att du begår ett brott.
Fråga om det rör sig om ett gripande eller om en avrapporteringssituation om de börjar blockera din väg. I det senare fallet är du fri att gå.
När får de kroppsvisitera mig?
Efter gripande: Polislagen 19 § En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig.
Rättegångsbalken 28kap 11§ 2st:
Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras, om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.
Rättegångsbalken 23 3§ 3st:
Innan förundersökning hunnit inledas, får polisman hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen. Lag (1994:1412).
Rättegångsbalken 23 8§:
På tillsägelse av en polisman är den som befinner sig på den plats, där ett brott förövas, skyldig att medfölja till ett förhör som hålls omedelbart därefter. Vägrar han utan giltig orsak, får polismannen ta med honom till förhöret.
Att polisen har mer makt än vanligt folk i vissa lägen råder inget tvivel om. Inte minst handlar det om att polisen måste få möjlighet att göra snabba ingripanden utan att behöva motivera varje detalj.
Men frågan är vilka befogenheter de egentligen har, hur stor chans medborgare har mot polisen när man lyfter fram missförhållanden och hur man faktiskt borde bete sig när man ser en polis göra fel.
På fredag kommer domen mot de poliser som åtalats för att ha ofredat journalisten och bloggaren Jesper Nilsson, som valde att dokumentera händelsen.
Och enligt Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Gothenburg Research Institute, är Nilsson en förebild.
– Nu gjorde han allt rätt. Han är ett föredöme. Så vill vi att allmänheten ska agera. Annars kan man skrika, ställa sig en bit därifrån och anteckna, när polisen gör något. Kameran är ett anteckningsmedel också, bara snabbare och bättre.
Försvarsadvokaten Max Ahlgren på advokatbyrån Silbersky menar att bara för att polisen inte har någon rätt att hindra någon som fotograferar på allmän plats betyder det inte att de inte gör det.
– Polisen gillar inte när man fotar men har inga befogenheter att hindra dig. Men de gör säkert det ändå, säger han till Nyheter24.
En ”smart” polis beslagtar eventuellt också din kamera som del i bevisningen om ett brott äger rum när du filmar eller fotar.
– Säg att de gör ett gripande av en person och han gör motstånd vid gripet, det räcker alltså med att göra sig ”tung i kroppen”. Filmar du det då tar man kameran för bevisning, säger Max Ahlgren.
Det man som privatperson kan göra då är att hota med JO-anmälan och anmälan om tjänstefel. Men har du stött på en polis som redan begått brott är risken stor att det inte hjälper, menar Ahlgren.
– De som redan begått fel löper störst risk att begå fel också när du dokumenterar det, säger han till Nyheter24.
Vad har du för råd till privatpersoner som ser poliser begå brott eller trakassera någon?
- Ha en smartphone, filma och skicka till din mail fort så in i helvete så du har en backup där när polisen raderar det.
Professor Dennis Töllborg menar att förslaget om en så kallad civilkuragelag, som finns i de flesta EU-länder, till och med skulle göra det till en plikt att filma brott som begås av poliser.
– Den som inte gör det är, som Astrid Lindgren sa, inget annat än en liten lort. Då blir det ett skitsamhälle. Det ska man göra även mot poliser, för att säkra bevisning eller se till att det inte begås något brott, säger Töllborg till Nyheter24.
Samtidigt påpekar Töllborg att om man bara ”är ute efter att jävlas” så finns det risk att man själv kan begå ofredandebrott. Och det är betydligt större risk att medborgare döms för det än poliser. Dels beror det på att polisen till exempel har både rätt och ibland plikt att utöva våld och genom sitt ansvar att ingripa och upprätthålla ordning också har ett visst utrymme för felbedömningar.
Men om polisen ändå gör fel. Vilket skydd har man egentligen som medborgare? Dennis Töllborg skräder inte orden.
– I Sverige har du inte ett jävla skydd över huvud taget. Vi har en fullständigt hjärndöd internutredningsverksamhet i Sverige. Det är en pinsamhet i jämförelse med vilket land som helst. Totalt skandalöst och pinsamt. Det finns inte ens en ambition. I Sverige åker snutar dit för små skitsaker men om de slår ihjäl nån eller bryter armen av nån går de alltid fria, säger professor Dennis Töllborg till Nyheter24.
Försvarsadvokat Max Ahlgren på Silbersky instämmer och menar att det svenska rättsystemet på sätt och vis uppmuntrar poliser att begå fel.
– I grund och botten kommer det av att vi har valt fri bevisprövning. Material som kommer in till domstol - vad det än är – prövas. Man prövar aldrig hur det kommit in. I USA får du en åklagare som ligger på polisen hårdare att sköta allt rätt, annars kan den misstänkte gå fri, säger Ahlgren och fortsätter:
– Finns det incitament för vissa ageranden kommer nån jävel alltid göra det, kan jag göra si och så och det inte blir några konsekvenser, om det finns en lucka. Då kommer det hända.
