Att polisen har mer makt än vanligt folk i vissa lägen råder inget tvivel om. Inte minst handlar det om att polisen måste få möjlighet att göra snabba ingripanden utan att behöva motivera varje detalj.
Men frågan är vilka befogenheter de egentligen har, hur stor chans medborgare har mot polisen när man lyfter fram missförhållanden och hur man faktiskt borde bete sig när man ser en polis göra fel.
På fredag kommer domen mot de poliser som åtalats för att ha ofredat journalisten och bloggaren Jesper Nilsson, som valde att dokumentera händelsen.
Och enligt Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Gothenburg Research Institute, är Nilsson en förebild.
– Nu gjorde han allt rätt. Han är ett föredöme. Så vill vi att allmänheten ska agera. Annars kan man skrika, ställa sig en bit därifrån och anteckna, när polisen gör något. Kameran är ett anteckningsmedel också, bara snabbare och bättre.
Försvarsadvokaten Max Ahlgren på advokatbyrån Silbersky menar att bara för att polisen inte har någon rätt att hindra någon som fotograferar på allmän plats betyder det inte att de inte gör det.
– Polisen gillar inte när man fotar men har inga befogenheter att hindra dig. Men de gör säkert det ändå, säger han till Nyheter24.
En ”smart” polis beslagtar eventuellt också din kamera som del i bevisningen om ett brott äger rum när du filmar eller fotar.
– Säg att de gör ett gripande av en person och han gör motstånd vid gripet, det räcker alltså med att göra sig ”tung i kroppen”. Filmar du det då tar man kameran för bevisning, säger Max Ahlgren.
Det man som privatperson kan göra då är att hota med JO-anmälan och anmälan om tjänstefel. Men har du stött på en polis som redan begått brott är risken stor att det inte hjälper, menar Ahlgren.
– De som redan begått fel löper störst risk att begå fel också när du dokumenterar det, säger han till Nyheter24.
Vad har du för råd till privatpersoner som ser poliser begå brott eller trakassera någon?
- Ha en smartphone, filma och skicka till din mail fort så in i helvete så du har en backup där när polisen raderar det.
Professor Dennis Töllborg menar att förslaget om en så kallad civilkuragelag, som finns i de flesta EU-länder, till och med skulle göra det till en plikt att filma brott som begås av poliser.
– Den som inte gör det är, som Astrid Lindgren sa, inget annat än en liten lort. Då blir det ett skitsamhälle. Det ska man göra även mot poliser, för att säkra bevisning eller se till att det inte begås något brott, säger Töllborg till Nyheter24.
Samtidigt påpekar Töllborg att om man bara ”är ute efter att jävlas” så finns det risk att man själv kan begå ofredandebrott. Och det är betydligt större risk att medborgare döms för det än poliser. Dels beror det på att polisen till exempel har både rätt och ibland plikt att utöva våld och genom sitt ansvar att ingripa och upprätthålla ordning också har ett visst utrymme för felbedömningar.
Men om polisen ändå gör fel. Vilket skydd har man egentligen som medborgare? Dennis Töllborg skräder inte orden.
– I Sverige har du inte ett jävla skydd över huvud taget. Vi har en fullständigt hjärndöd internutredningsverksamhet i Sverige. Det är en pinsamhet i jämförelse med vilket land som helst. Totalt skandalöst och pinsamt. Det finns inte ens en ambition. I Sverige åker snutar dit för små skitsaker men om de slår ihjäl nån eller bryter armen av nån går de alltid fria, säger professor Dennis Töllborg till Nyheter24.
Försvarsadvokat Max Ahlgren på Silbersky instämmer och menar att det svenska rättsystemet på sätt och vis uppmuntrar poliser att begå fel.
– I grund och botten kommer det av att vi har valt fri bevisprövning. Material som kommer in till domstol - vad det än är – prövas. Man prövar aldrig hur det kommit in. I USA får du en åklagare som ligger på polisen hårdare att sköta allt rätt, annars kan den misstänkte gå fri, säger Ahlgren och fortsätter:
– Finns det incitament för vissa ageranden kommer nån jävel alltid göra det, kan jag göra si och så och det inte blir några konsekvenser, om det finns en lucka. Då kommer det hända.