Hälften av alla manliga lärare vill hoppa av
Dåliga löner, sämre och sämre arbetsförhållanden och en skola som får allt sämre rykte. Nu vill fler och fler lärare hoppa av och byta karriär.
- Var åttonde elev är inte behörig till gymnasieskolan
- Tre av tio elever är utan slutbetyg efter tre år på gymnasiet
- Elever med lågutbildade föräldrar klarar proven sämre
- Skolkostnaderna utgör 41 procent av kommunens totala kostnader
- Svenska elevers resultat i matte och NO har utvecklats näst sämst av alla länder 1995-2007. Bara Bulgarien är sämre i statistiken.
- 48 procent av de manliga lärarna har det senaste året allvarligt funderat på att lämna yrket. För kvinnor är siffran 38 procent.
- 80 procent av alla kvinnliga lärare tycker att kraven som ställs på dem är för höga. Bland männen är siffran 67 procent.
Källa: Dagens Samhälle.
SVERIGE. Hälften av de manliga lärarna - och fyra av tio kvinnliga - har på allvar funderat att lämna sitt yrke under det senaste året.
Anledningen anses bland annat vara en löneutveckling som stannat av jämfört med andra jobb i kommuner och landsting men också att skolan fått dåligt rykte och att arbetsvillkoren blir allt sämre.
Detta är en av slutsatserna i en stor kartläggning om den svenska skolan som Dagens Samhälle gjort. Den visar också att lärarnas löner stannat av till följd av att lärarna blivit fler i skolan.
Skolpolitiken bygger inte på forskning
Nyheter24 granskade under förra veckan den svenska skolan och det politiska spelet kring den. Där konstaterade såväl experter som fackliga företrädare och politiker att skolan alltför länge letts av en politik präglad av ideologi snarare än forskning.
Granskningen visade också att flera av de reformer som genomförts de senaste åren, bland annat lärarlegitimationer och betyg från årskurs sex, inte haft någon grund i forskningen.
– Det var främst ett politiskt beslut med tidigare betyg. Det finns en viss forskning men inte så mycket som man tror, sa Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverkets utbildningsavdelning, då till Nyheter24.
"Skolan körts i botten senaste 10-15 åren"
Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, kritiserade samtliga partier för hur skolan skötts.
– Skolan har körts i botten de senaste 10-15 åren och jag tror inte att detta är ett enskilt block eller partis fel, sa han.
Han lanserade också sin egen idé för vad som vore bäst för den svenska skolpolitiken.
– Det är mycket bättre om man har en brett sammansatt skolkommission som är blocköverskridande. De ska sedan kolla på vad som ska göras. Det håller inte att tjafsa längre, sa Kroksmark.
