Kameror på Stureplan och Medis - så ska de stoppa våldet
Polisen hoppas på lösa fler våldsbrott men forskningen visar inte på någon jätteeffekt.
Skärholmen och Rinkeby-Kista är två av områdena i Stockholm där flest våldsbrott anmäls varje år. Men innerstan dominerar fortfarande. Värst när det gäller våldsbrott är Stureplan och Medis. Utanför tullarna är det, förutom Skärholmen och Rinkeby-Kista, Sigtuna, Spånga-Tensta och Enskede-Årsta-Vantör som är värst.
I flera av de områdena kan dock mörkertalet för antalet brott vara stort eftersom färre personer anmäler.
STOCKHOLM. På Stockholms två av farligaste platser - Stureplan och Medborgaplatsen - kommer snart 16 kameror fånga allt som händer. Vare sig det handlar om fulla Östermalmsstekare som startat ett bråk vid kön till Sturecompagniet eller överförfriskade bajare som hetsar mot vakterna på någon av Medborgarplatsens alla uteserveringar.
Men från och med i slutet på maj, när kamerorna sätts upp, tror polisen att man kommer se en stor minskning av de i dag 1 500 våldsbrotten.
– Det är mycket brott som begås begränsat till en liten yta. Vi kommer ha en kommunikationscentral där man i realtid kan kolla på kamerorna men även spela in material som vi kan lagra upp till 30 dagar, säger Patrick Granath, ansvarig för kameraprojektet city, till Nyheter24.
Personliga integriteten får stå åt sidan
Debatten om kameraövervakning har brusat upp till och från då polisen fått tillstånd att övervaka allmänna platser. Kritiken har handlat om den den personliga integriteten men enligt Patrick Granath får den helt enkelt stå åt sidan i detta fall.
– Är det så att vi kan rädda liv så är det värt det, säger han.
Trots Stockholmspolisens stora förhoppningar på att lösa fler brott finns väldigt lite forskning som faktiskt talar för att det är så, enligt Brottsförebyggandet rådet (BRÅ).
– De studier som har gjorts visar att de brott som förebyggs bäst är stöldbrott på till exempel parkeringar eller inbrott och skadegörelse i skolor, säger Madeleine Blixt utredare på BRÅ till Nyheter24 och fortsätter:
- På Möllevångstorget (i Malmö) sjönk brotten med 40 procent första året. Men inte i Landskrona eller i Stadsparken i Helsingborg där vi har gjort studier ett år efter kamerorna sattes upp.
Forskning visar ingen supereffekt
Och polisen håller med om att forskningen som finns inte visar någon jätteeffekt. Det är däremot bevisat att kamerorna har en brottsförebyggande effekt och att de är effektiva när det är polisen som sköter kamerorna och inte kommunen.
Ett tydligt exempel på det är Landskrona, enligt BRÅ.
- Man kan misstänka att det beror på dålig kommunikation. Jag hoppas att vi kommer få se en högre uppklaring nu. På Möllevångstorget i Malmö var det en ovanligt hög brottsnivå från början. Där satte polisen upp kamerorna men andra förändringar i området kan ha bidragit till minskningen, säger Madeleine Blixt.
